Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrlandsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och härvid varit ense åtminstone därom, att kustlandet har goda
förutsättningar i detta hänseende men skogsbygden därinnanför
åtskilligt svagare. Av detta sista förhållande har man stundom
velat draga den slutsatsen, att skogsbygden gärna kunde få
väsentligen stanna i trävaruindustriens ägo. Vi tro, att det icke
är lämpligt att draga dylika vittgående följdsatser; något
överherrskap är icke önskvärt varken i den ena regionen eller i
den andra, om det kan undvikas. Målet är väl, att jordbruk och
industri kunde utveckla sig vid varandras sida, ungefär såsom
d:r Kempe framställt det. Även skogsregionen innesluter en betydande
areal odlad jord, ängsmark och odlingsmark, att ej tala om betena.
Över huvud förefaller det en utanförstående besynnerligt, att
ej boskapsskötseln långt före detta hunnit en vida större utveckling
i Norrland än som hittills skett. Att det moderna, fullt rationella
jordbruket ännu ej kunnat genomföras allestädes här uppe, är ju ganska begripligt; men skulle ej Norrlands ängar och betesmarker kunna uppbära
en enklare, så att säga primitivare boskapsskötsel under mellantiden?
Är verkligen den betydliga fodertillgången här uppe fullt tillgodogjord,
på det sätt som kunde ske även under ett mera gammalmodigt jordbruks
hägn? För avsättningen behöver man ju icke sörja; allmänt känt är, att livsmedelstillförseln är otillräcklig inom många av Norrlands sågverksbygder och att mycket numera måste hämtas från Finland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
