Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mynt- och bankväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jordbruksnäringen, helst räntorna gemenligen voro höga. På
många ställen i vårt land, t. ex. i Dalsland, klagas över att
de enskilda bankerna utövat ett ruinerande inflytande å de
smärre hemmansägarna. Än i dag råder nog, såsom under en
föregående avdelning visats, stort behov av lämpligare
kreditformer för våra jordbrukare.
Under de senaste åren har en stark koncentration begynts
bland våra enskilda banker, en företeelse, som måste räknas
till de odelat glädjande. Behovet av emissionsbanker har
länge gjort sig kännbart inom vårt näringsliv; en begynnelse
i denna riktning är numera gjord, om än i tämligen ringa
skala och kanske ännu icke med fullt avsett resultat.
Att vårt svenska växeldiskonto under det senaste halvseklet
varit i genomsnitt mer än en procent högre än i
Tyskland–England–Frankrike, är ådagalagt i Emigrationsutredningens
Bilaga XIII. Under de senaste båda årtiondena har övervikten
till och med uppgått till 1 1/3 à 1 1/2 procent; denna stegring
vittnar kanske om den ökade företagsamheten i vårt land.
För varje årtionde för sig har diskontot utgjort, i medeltal:
[1]
Åren England. Tyskland. Frankrike. Medeltal. Sverige. Sveriges
övervikt.
1861/70 4.27 4.57 3.95 4.09 5.38 1.29
1871/80 3.33 4.34 3.76 3.81 4.98 1.17
1881/90 3.49 3.93 3.19 3.54 4.19 0.65
1891/00 2.91 3.94 2.53 3.13 4.69 1.56
1901/10 3.12 4.35 3.05 3.67 5.03 1.36
Ett så högt diskonto utgör naturligtvis en börda för det
svenska affärslivet. Någon närmare undersökning av dess
faktiska betydelse, och huruvida bördan möjligen skulle kunna
lättas – är oss icke bekant. – Egendomlig är stegringen i
Sverige under årtiondet 1891/1900, medan de stora länderna
då ännu företedde tillbakagång – eller i Tyskland stagnation.
Under 1880-talet däremot stod Sveriges siffra ovanligt nära
de andra ländernas. Kanske vittna dessa tal om att skillnaden
i ekonomisk expansionskraft dessa båda årtionden emellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
