Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utrikes handeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i detta fall, såsom annars, endast vara att framhålla och
betona problemens förhandenvaro. För detta ändamål återgiva
vi ett par nyligen gjorda offentliga uttalanden i ämnet.
Svenska Dagbladet den 26 juni 1913 läses följande artikel
av Hjalmar Cassel:
»En av de väsentligaste orsakerna till den svenska handelns svaghet,
både inåt och utåt, har varit brist på organisation. Medan vår storindustri skyndat att adoptera moderna principer i den tekniska organisationen, synas våra köpmän, såväl exportörer som importörer, ha
varit blinda för utvecklingens krav på organisation och samverkan.
I stället för ett välorganiserat samarbete har man satt mördande inbördes
konkurrens; i stället för stora solida firmor ett otal små och svaga
affärer, som tagit brödet ur munnen på varandra och misskrediterat
vårt anseende i utlandet genom sin brist på kännedom om utländska
handelskutymer, stundom också genom bristande soliditet och hederskänsla.
Det senaste årtiondet har bevittnat ett nationellt uppvaknande i fråga om exporthandelns betydelse. Med storartad energi har man arbetat för upprättande av egna linjer till transoceana länder; staten har offrat stora summor på sjöfarten, på konsulatväsendets förbättrande, på utsändande av handelsstipendiater och attachéer. Men samtidigt har man betänkligt försummat handelns egen organisation, varigenom verkan av de kraftiga hjälpmedel, som denna handel fått, delvis neutraliserats.
Det arbete, som hittills nedlagts på exportens främjande, kan närmast karaktäriseras som en rekognosceringstjänst. Exportföreningen, liksom
konsuler och handelsstipendiater, har huvudsakligen inriktat sin
verksamhet på att uppmärksamgöra fabrikanter och köpmän på tillfällen
till export. Det har naturligtvis haft sin stora betydelse, detta arbete,
men resultatet har i många fall blivit ringa, därför att de ansatser som
gjorts att fullfölja de givna anvisningarna saknat planmässighet. En upplysningsverksamhet är i och för sig nyttig och nödvändig, men utan organisation av handeln kan den aldrig leda till någon varaktig och
betydande framgång. Famlande försök av små och oerfarna firmor resultera
endast i missräkningar och förluster. Vilket kapital av energi och företagsamhet, vilka summor av pengar ha icke gått förlorade på dåligt förberedda och dåligt organiserade exportaffärer? Det kan därför icke nog kraftigt framhållas, att det merkantila upplysningsarbetet endast är en sida av exportens främjande; en annan och minst lika
viktig är exportens organisation. Ofantligt mycket återstår att göra på
det sistnämnda området, som hos oss är ett tyvärr nästan obrukat fält.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
