Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjöfarten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sverige och svenskarna i Amerika. Att vi även detta förhållande
oavsett borde ha en direkt förbindelse med den förnämsta ekonomiska
stormakten på andra sidan världshavet, säger sig självt.
Vi ett sammanträde i Teknologföreningen i fjol yttrade sig
skeppsredaren Dan Broström, enligt referat i tidningarna, på
följande sätt:
»Beträffande behovet av en direkt svensk passagerarelinje till
Nordamerika äro ju alla ense därom. Men då det gällt att få ihop det
behövliga kapitalet, hade man mötts av nedslående erfarenheter, i det
att både ledande finansmän och politici visat sig ha aversion mot
planen.»
Det är ju besynnerligt att man skall stöta på en dylik onaturlig
»aversion», men faktum, att så verkligen förhåller sig, har icke
kunnat undgå den allmänna uppmärksamheten. Vi avstå från att söka
finna förklaringen till det sällsamma förhållandet. Tiden skall
kanske visa, vad den innersta orsaken döljer.
Såsom bekant göres för närvarande ännu ett försök att få
saken till stånd. Skulle det verkligen lyckas, så är upphovsmannen, skeppsredaren W. R. Lundgren i Göteborg, all heder värd; ty
svårigheterna och hindren äro säkerligen stora – de senare ej blott
av negativ, utan även av positiv art.
En annan mycket angelägen fråga inom sjöfartens gebit för
närvarande är förbättrandet av persontrafiken Göteborg-London
(Göteborg – Harwich). – Att den regelbundna förbindelsen
mellan Stockholm och Finland ännu uppehålles uteslutande
av finska båtar, är välbekant.
Vid den i stort sett synnerligen glädjande utvecklingen av
svensk sjöfart i våra dagar finnas dock även åtskilliga mörka
punkter, och främst bland dessa skeppsbyggeriverksamheten.
Vår uppgift här bjuder icke att ingå i detaljer; att det är,
och länge varit, illa ställt i detta hänseende hos oss, är allmänt
känt. Likaså är allmänt känt, att vårt näringslivs nyaste
kräftskada, jobberiet, även här spelat en olycklig roll.
Bland skeppsvarvens bättre inkomstkällor i våra dagar räknas reparationsarbetena. Även dessa arbeten ha mer och mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
