Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjöfarten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
7,600 ton. Det är c:a tolv år sedan dessa ångare byggdes, med ett
exceptionellt ringa djupgående för sin storlek. Byggnadskostnaden för
dylika exceptionella fartyg är naturligtvis mycket hög, så att ingen
redare vågar att spekulera i byggandet av dylika extrema typer, utan
att han har ett särdeles gynnsamt fraktkontrakt, som kompenserar
merutgiften i anskaffningskostnad. Erfarenheten sedan dessa ångare
beställdes har också visat, att icke ett enda svenskt fartyg tillkommit,
avsett för denna trafik, som i storlek nått upp till dem. Och
detta under en uppsvingsperiod för vår stora sjöfart, som hitintills
aldrig överträffats i vårt land. Man har på grund av de betydande
extra kostnader, som byggandet av exceptionellt grundgående stora
fartyg medför, måst använda mindre men relativt mera djupgående
fartyg. Ett undantag utgör visserligen den holländska ångaren Grängesberg, vilken byggdes 1903 och sedan dess huvudsakligast använts i
malmtrafiken från Oxelösund till Rotterdam. Denna ångare lastar
10,000 ton d. v. och torde för sin storlek vara den mest grundgående
ångare, som finnes i någon handelsmarin. Icke desto mindre har
den ej kunnat utnyttja sin lastförmåga, på grund av det ringa djupet
i Flintrännan, utan fått gå med cirka 8 proc. mindre last, än om
den till fullo kunnat utnyttja sin lastförmåga vid full nedlastning.
Under det att den svenska malmexporten över våra egna hamnar
Luleå och Oxelösund sålunda, på grund av det ringa djupet i Flintrännan, begränsats till fartyg av cirka 7,000 ton, användas från Narvik
fartyg av ända upp till 13,000 ton d. v. Det är alldeles uteslutet att
använda dylika stora malmfartyg genom Flintrännan, ty de skulle
därvid förlora 15 à 20 % av sin lastförmåga, vilket ur konkurrenssynpunkt
är otänkbart.
Därigenom att så betydligt större fartyg kunna användas från
Narvik, blir denna hamn såsom utskeppningsort av svensk malm
betydligt överlägsen de svenska hamnarna i konkurrensen om den
svenska malmutförseln.
Men är det av vikt för den svenska malmexporten att kunna utnyttja
stora fartyg i närtrafiken på kontinenten, så kommer nödvändigheten
av att använda stora fartyg ännu starkare fram, då fråga gäller
att tillgodose vår numera så starkt uppblomstrande transoceanska
trafik; ty med hänsyn till den större fart, som för dessa fartyg
är nödvändig, måste de konstrueras med skarpare linjer och större
djupgående än vanliga fartyg. Det är en betingelse för den rationella
utvecklingen av exporten från Norrland till avlägsnare världsdelar,
att de stora oceanångarna kunna uti Norrlandshamnarna intaga full
last. Med de nu rådande djupförhållandena uti Flintrännan är emellertid
en målmedveten utveckling i dylik riktning omöjlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
