Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järnvägarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vara så väl försedda med järnvägar som över huvud någonstädes
i Europa är händelsen. Men vi veta alltför väl, att
detta icke för orterna i fråga medfört någon större ekonomisk
uppblomstring. Att bygga järnvägar är nog bra, men att
draga full ekonomisk nytta av dem är en konst, som tydligen
ännu icke allestädes i vårt land är uppfunnen. Detta sammanhänger
väl med att, i allmänhet, vårt affärslivännu lider
av många svagheter och brister, som blott en större ekonomisk
upplysning, bättre organisation och starkare ekonomisk verksamhetslust
kunna råda bot på.
Med avseende å en del av nutidens problem i sammanhang
med järnvägsväsendet förekommer uti vår i Bilaga XIX återgivna
äldre behandling av emigrationsfrågan följande uttalande:
Vi äro tacksamma mot våra järnvägsförvaltningar, särskilt mot
statsbanornas styrelse, att de förmått i vårt fattiga land, med
dess obetydliga trafik, etablera ett järnvägssystem, som i flera
hänseenden måste räknas till de bästa i världen. Detta är ju också
ett vanligt svenskt drag: dylikt göra vi alltid bra, bättre än de
flesta andra folk. Det är blott det ledsamma, att när vi övergå
till sakens nationalekonomiska sida, då blir det slut med
tacksamheten.
Våra statsbanor skötas väl, det är allmänt erkänt – när det
gäller goda vagnar och utmärkta tekniska anordningar; och deras ekonomi
är också god, så länge den får betraktas såsom ren privatekonomi.
Men huru länge dröjde det ej, innan det gick upp för våra vederbörande,
att järnvägarna ej allenast äro självändamål, utan att de äro ett led
i den ekonomiska politiken, en hävstång för landets
ekonomiska utveckling, som måste skötas med målmedveten avsikt att verkligen tjäna
detta högre ändamål! Och har den sanningen verkligen fullt gått upp ännu?
Vi påminna om: att Järnvägsstyrelsen vid sina betydande inköp av
stenkol i England aldrig, trots många påminnelser därom från svensk
sida, sökt bereda den svenska sjöfarten de förmåner, som sannolikt
skulle beviljats åt en så stor kund; att våra statsbanor systematiskt
försummat den lokala persontrafiken omkring våra stadssamhällen och
därmed undandragit sig att lämna sitt mäktiga stöd åt bekämpande
av våra storstäders värsta plågoris, eller bostadsnöden; att även i fråga
om livsmedelstillförseln till våra städer järnvägarna försummat att
träffa anordningar, som skulle möjliggöra att livsmedelsprisen hölles
inom rimliga gränser; att statsbanornas nya »zontariff> mottagits med
allmän och berättigad ovilja och helt och hållet svikit de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
