Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmänna ekonomiska och sociala förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller det till sitt yrke och att han har arbetat på vissa, namngivna
ställen, varpå han erhåller arbete och får betalt efter förmåga. Visar
det sig, att han icke är i överensstämmelse med rimliga fordringar,
får han gå, utan några som helst ceremonier, och därmed är den
saken slut. Att kunna antaga arbetare, som inte ha betyg och
pappersmeriter att förete, och ändå få dem att arbeta skötsamt och
ordentligt, är enligt min logik ett tecken på en större ledande förmåga
än att ha i sin hand ett medel att märka folk för tid och evighet,
men ändå ej komma till några över sig stora resultat. Dock vore
det oriktigt att lägga skulden på enbart en av parterna, ty ledningen
och arbetarna äro uttryck för och produkt av systemet i dess helhet,
och systemet är det, som måste reformeras. I alla fall bör det dock
framhållas, att det är från ledningen initiativet bör utgå, och de
ledande inom verkstadsindustrien ha nog en mängd ogjorda förbättringar
och moderniseringar på sitt samvete. Av arbetarna här hemma kan
man ju inte begära det tydligen ledningen saknar, men det kan man
ändå begära,först och främst att de inte stjäla tid, och vidare att de
äro punktliga och nyktra i sitt arbete. Nog borde den tiden vara
förbi, då man kunde glödga brännvin om måndagsmorgnarna och köpa
öl och pilsner under arbetstiden. Särskilt vad beträffar att stjäla tid,
att taga sig fem och tio minuter, och därtill tycka det är kvickt och
duktigt, så är detta oförsvarligt och går ekonomiskt igen på
arbetarna själva. Man skulle aldrig kunna tänka sig en amerikansk verkstad,
där det ropet ’hetts!’ motsvarande ordet på engelska gick från man till
man längs bänkarna eller maskinernas rader vid förmannens eller
verkmästarens antågande. Ej heller borde förmännen ingå något
broderskap med arbetarna, ty detta försvårar deras ställning som
arbetsgivarens representant.
Vems nu felet är, kan vara svårt att säga, men inte lär man kunna
fordra mer av arbetarna än av ledningen själv, vilken sats även torde
få gälla i fråga om ledningens och arbetarnas inbördes förbållande.
Emellertid, så mycket kan dock sägas, att vi ligga långt efter
amerikanarna i arbetsanda, maskinteknik och arbetssparande metoder, trots
både vårt självhärdande stål och våra arbetsmaskiner från Amerika.
När vi hunnit dit, där amerikanarna nu stå, få vi större resultat av
vårt arbete, med ty åtföljande bättre löner, och då skola de svenska
arbetarna en gång få det som smakar tillräckligt av Amerika och
följaktligen stanna hemma.»
Det sociala forsäkringsverket har såsom bekant haft en
mycket stor betydelse för välmågans ökande i Tyskland och
såväl härigenom som även direkt i hög grad bidragit till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
