Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beskattningsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1908 säger professor Thyrén i detta och några närliggande
ämnen:
»Två till siffran lika inkomster betyda i verkligheten långtifrån
alltid samma skatteförmåga. Skillnaden är uppenbar emellan den,
som har blott sin egen person, och den, som har en talrik familj att
sörja för; ävenså mellan den, som bor på en ovanligt billig, och den,
som bor på en ovanligt dyr ort. Än vidare innebär inkomst av fastighet
eller kapital större bärkraftighet än inkomst av arbete. Den,
vars inkomst huvudsakligen är av sistnämnda slag, är ofta nödsakad
att därav avsätta en del för sin ålderdom; härvid förtjänar ock erinras,
att i våra dagar, även vid ganska stor inkomst enbart av arbete,
inkomsttagaren ofta är belastad med stora årliga utbetalningar
för livförsäkringar, olycksfallsförsäkringar etc.[1]
Arvsskatten bör tåla en avsevärd förhöjning jämlikt nu gällande
progressiva grunder: större % av andelen, icke blott ju större denna
är, utan även ju avlägsnare arvingens skyldskap till arvlåtaren.[2]
Desto mindre är nämligen risken av en kollision emellan arvlåtare
och arvinge, i form av bortskänkande utav förmögenheten med varm
hand.
En skatt på jordvärdestegring i vissa fall är i sig själv rättvis
och har bland andra förmånliga biverkningar även den att utgöra en
kraftig broms på det tomtjobberi, som på en och annan punkt av
riket blivit ett verkligt plågoris. Denna fråga, vars genomförande
visserligen stöter på betydande tekniskt juridiska svårigheter, bör
därför göras till föremål för utredning.»
Den nyligen genomförda självdeklarationen för jordbrukare
bör komma att bli av betydelse för dessa, såsom nödgande
dem till en ordentlig bokföring – av värde även för jordbruksstatistiken –,
men såsom skattegrund synes den oss föga lämplig. Med en försiktig
praktisk begränsning synes den principen vara riktigare, att jord
skattade för vad den med rationell brukning kunde ge, än för
vad den – kanske under vanskötsel – verkligen ger. Det är bekant,
att numera flerstädes i vårt land under nuvarande brist på arbetskraft
en hel mängd bondgårdar, och även andra gårdar, ligga i vanhävd, av
det skäl att de äro för stora att kunna rätt brukas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
