- Project Runeberg -  Tankar i utvandringsfrågan /
227

(1913) Author: Gustav Sundbärg - Tema: Statistics, Americana
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagstiftning och lagskipning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att söka förebygga och beivra ofog därför drar man sig i
det längsta.

Icke så sällan erkänner lagen, att en lindring bör ske i
ett visst fall, t. ex. i skattehänseende. Men när så lagbudet skall
formuleras, göres lindringen till omfattningen så oväsentlig och
omgärdas med så många förbehåll och formaliteter, att – nästan
ingen bryr sig om att söka göra sig lindringen till godo.

Mot stölden, i dess enklaste form, är den svenska rätten
stundom rent obarmhärtigt hård. Men mot bedrägerier i handel
och vandel lämnar den ett alldeles otillräckligt skydd. Och än sämre
är skyddet för den personliga okränkbarheten – skyddet för liv och
lem. Stadgandena i sistnämnda hänseende erinra om den tid, då mannen
hade rätt att försvara sig själv. Samhället har nu helt och
hållet tagit bort denna rätt, men glömt att låta sin egen
skyddsmakt inträda i stället.

När man någon gång ser t. ex. tyska domstolsutslag publiceras,
frapperas man av, att domen innehåller också en etisk
motivering av det resultat, vartill man kommit. I Sverige
sker aldrig något dylikt; här talas blott om den eller den
paragrafen, som »visats», eller »icke visats» vara överträdd.
Har man ej rätt att i denna skillnad spåra även en real olikhet
i själva uppfattningen?

Vi ha i Sverige en ämbetsman av fullkomligt enastående
slag: justitieombudsmannen. I våra dagar synes hans uppgift
förnämligast ha blivit »att sätta pricken över i» i fråga
om den juridiska formalismen. Vi tro alls icke, att detta var
1809 års grundlagsstiftares mening. Detta var i det närmaste
obehövligt redan då och är fullkomligt obehövligt i våra dagar. Justitieombudsmannen, med sina enastående möjligheter att vinna
överblick över våra rättsförhållanden, och med sin ovärderliga
rätt att själv väcka förslag till lagändringar, skulle
ha ett rikt och givande arbetsfält, om han ville taga reda på och
undersöka de fall i lagen, där den formella rätten uppenbarligen
kommer i strid med den reala.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:40:05 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utvfraga/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free