Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagstiftning och lagskipning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
’besinna sig’, d. v. s. taga i övervägande den möjliga följden av de
åtgärder, han vidtnger till sitt försvar.
Vi skola nu se hur våra domstolar tolka dessa bestämmelser.
Vid Gottlands Södra häradsrätt tilltalades en sjöman vid namn
Vilhelm Hamrell för det han den 16 augusti 1884 misshandlat en
annan sjöman vid namn Olof Dahling, så att denne avlidit den 1
september samma år.
Misshandeln hade förövats uti D:s bostad, dit H. på D:s inbjudning
varit honom följaktig. Vid häradsrätten upplystes, att D., som vid
tillfället varit något överlastad, var känd för att i berusat tillstånd
vara bråkig och oregerlig, samt att han för sitt oregerliga lynne varit
fruktad av hustru, barn och grannar, ävensom att han varit större
till växten och något litet grövre än H.
Häradsrätten fann genom avhörda vittnens berättelser och vad i övrigt
målet förekommit framgå, att sedan H. fyra gånger blivit av D. överfallen,
därvid D. fattat H. i halsen så hårt, att svullnad och märken uppkommit, H.
efter varje överfall skuffat till D., så att denne fallit omkull, första gången
mot en stol, andra gången på golvet, tredje gången mot en kista och fjärde
gången mot en spisel i köket; att D., efter det han tredje gången blivit omkullskuffad, legat kvar en stund på golvet, men av H. lyfts upp, och att D.,
efter det han sista gången blivit skuffad omkull, synts bliva medvetslös; och
då H. måste anses hava vid ifrågavarande tillfälle blivit av D. överfallen med
våld, som inneburit trängande fara, och H. således ägt rätt till nödvärn, men
han därvid gjort större våld än nöden krävt, samt vid sådant förhållande
och då genom avgivna läkareintyg finge anses framgå, att D:s död orsakats av
det honom övergångna våld, H. vore övertygad att genom oförsiktighet varit
vållande till D:s död, dömde häradsrätten H. att undergå en månads fängelse
och utgiva åtskilliga ersättningsbelopp.
I detta utslag sökte H. utan framgång ändring hos Svea hovrätt; och även
högsta domstolen lämnades hans besvär av pluraliteten utan avseende. Tre
justitieråd ansågo det ej vara ådagalagt att H., ’som vid ifrågavarande tillfälle särskilda gånger blivit av D. överfallen med våld som för H. inneburit trängande fara, därvid mot D. använt annat eller större våld än
som för nämnda faras avvärjande varit nödigt’; och ville dessa justitieråd
på grund härav befria H. från allt ansvar.
Anmärkas bör, att enligt vittnens intyg H:s hals dagen efter uppträdet varit svullen och hård, med blå märken på bägge sidor om
strupen, samt att, såvitt rannsakningsprotokollen giva vid handen, H.
icke vid tillfället var berusad eller uppretad på D., vi]ken han tvärtom
synes hava tilltalat vänligt och uppmanat till fredsamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
