Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undervisningsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
penningeknapphet, mången gång äro allt för vidsträckta – borde man
icke alltid fordra ett, kanske jämustruket, behärskande av hela
det ifrågavarande vetenskapsområdet, utan gärna dispensera
för svaghet inom vissa delar, om den blott fullt motväges av
verklig överlägsenhet inom någon särskild del av ämnet. Vi
tro icke, att denna princip alltid hos oss får komma till sin
fulla rätt, och detta länder – enligt vår uppfattning – till
den svenska vetenskapens försvagande.
Med avseende, till sist, å den akademiska undervisningen
vore utan tvivel en stor vinst för det vetenskapliga livet, om
denna i någon mån fördelades mellan professorer och docenter,
varigenom för professorerna den nu mycket knappa tiden för
rent vetenskaplig verksamhet ökades. Detta skulle naturligtvis
medföra nödvändigheten av förbättrade löneförhållanden
för docenterna, men denna reform är ju redan nu, från alla
synpunkter, ett önskemål.
Man är nog inom vidsträckta kretsar hågad att betrakta en
dylik ökning av anslagen till det vetenskapliga arbetet såsom
en lyx, som vi ej ha råd till. Men om man verkligen fullt
besinnade denna forsknings betydelse i våra dagar – om man
t. ex. betänkte huru mycket Tysklands ekonomiska uppblomstring
har den tyska vetenskapen att tacka för –, så skulle
man nog också hos oss komma till ett erkännande av, att en
högt uppdriven vetenskaplig forskning till och med från rent
ekonomisk synpunkt är ett önskemål, som borde med all makt
eftersträvas och befrämjas.
En ogynnsam omständighet för oss i detta fall – varigenom
stora belopp i onödan förbrukas – är den bristande
centralisationen inom hela vår andliga odling över huvud.
I hithörande hänseenden ha vi i mångt och mycket kommit på
avvägar i vårt land: vi ha för mycken centralisation inom vår
förvaltning, och för liten centralisation i ekonomiska och
kulturella hänseenden. Särskilt skulle mera kunna uträttas redan
med nuvarande penningemedel, om våra universitet vore färre
än de äro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
