Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undervisningsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det sätt, att dessa sistnämnda i onödan avstå från förmåner,
som lända hela vår andliga odling till gagn.
Fackundervisningen. Det kan naturligtvis ej komma i fråga
att här upptaga till behandling hela denna oerhört omfattande
fråga, men då emigrationen utan tvivel står i det närmaste
samband med utvecklingen av Sveriges ekonomiska liv, kan
det icke falla utanför vårt ämne att beröra ett par punkter,
där detta ekonomiska liv i viss mån betingas av fackundervisningens beskaffenhet.
Att de praktiska yrkesskolorna äntligen synas börja vinna
insteg i vårt land, är ju utan tvivel även från ekonomisk
synpunkt ett glädjande faktum. Man endast hissnar inför
frågan, varifrån pengar till alla vår tids nya skolformer skola
tagas. Och det torde nog vara omöjligt att i längden förlägga alla
dessa utgifter på statens och kommunernas konto. Vårt näringsliv,
som ju har den direkta nyttan av dessa undervisningsanstalter, torde
väl, genom sina korporationer – vilkas förmögenhet och betydelse vi
hoppas skola växa – få lämna även sina bidrag till yrkesskolornas
utveckling. I äldre tider var det ju näringarna själva, som nästan
utan allt bistånd sörjde för utbildningen av lärlingar och arbetare
inom yrket.
En i hög grad tilltalande bild från den amerikanska arbetarevärlden
är arbetaren, som efter fulländat dagsverke slår sig ned i aftonskolan
för att förkovra sig i de teoretiska förutsättningarna för sitt yrke –
eller för nästa, högre yrke, som han aspirerar på. Det vill synas, som
vore detta i vårt land något ganska sällsynt. Vi äro icke tillräckligt
inne i förhållandena för att veta, om detta beror på bristande håg
hos våra arbetare, eller på bristande tillfällen, eller kanske
på båda delarna. Om det är tillfällena som fattas för en dylik »fortsatt undervisning», synes oss här vara ett stort fält för en nyskapande
verksamhet. Den undervisning, varom här är fråga, synes oss vara närmare i släkt med yrkesutbildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
