Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sällan och verka alltjämt nedrivande på vad en ärligare och klokare
taktik bygger upp. Här, såsom annars, är sanningen det bästa vapnet;
varför icke peka på vad som brister men också erkänna det goda som
numera är åstadkommet? Vad skall den allmänna opinionen till sist
tro, när man får höra, att vi, trots en årlig utgift av 80 à 90 millioner kronor, skulle vara så gott som försvarslösa?
Det säges, att ett beundransvärt arbete under de senaste årtiondena
är utfört av våra officerskårer, både till lands och sjöss, för vårt krigsväsens reformering, och detta vilja vi gärna tro. Att tacksamheten
härför är obetydlig, är väl delvis intet annat än vad man i Sverige
regeln kan vänta, men delvis beror det nog också på våra försvarsvänner
själva, därför att de icke kunna avstå från gammalmodiga, okloka och opsykologiska metoder i agitationen.
I fråga om vårt krigsväsende må till slut sättas i fråga, om ej med
fördel en skarpare gräns borde uppdragas mellan den civila och den
militära förvaltningen. Till och med en utanförstående måste fråga
sig, om t. ex. en överste vid ett svenskt regemente i våra dagar
verkligen är mera en militär tjänsteman eller mera en civil. Att detta
skulle vara till fördel för den militära utbildningen, synes oss så
gott som otänkbart.
–
Frågan om den roll, som motviljan mot värnplikten spelar
för emigrationen, är mycket svår att uppskatta till sin rätta
omfattning. Allt efter sin olika syn på tingen giva också
våra meddelare synnerligen växlande uttalanden i detta ämne.
Att det han förhålla sig mycket olika i detta fall i olika delar
av vårt land, är ganska sannolikt.
Såsom regel torde dock få sägas, att de äro rätt få, som utvandra
endast och allenast för värnpliktens skull, och att detta egentligen
inträffar i särskilt uppagiterade bygder. Huru mycket värnplikten
betyder såsom en bidragande orsak till utvandringen, är däremot
omöjligt att säga, men säkert är dess roll i detta fall icke ringa.
En närmare belysning härav meddelas i Tab. 232 av Betänkandet och
kommentaren därtill sid. 601. Av sagda och närmast föregående tabell
framgår också försvarspliktens inverkan på den manliga emigrationens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
