Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Commissionen år 1816 utgifna proföfversättningen af Nya Testamentet.
Tidsriktningen var ock härtill en bestämmande orsak eller åtminstone en
mycket bidragande anledning. Den paraphraserande
interpretationsmethoden, med utmärkt skicklighet införd af den lärde Erasmus
Roterodamus, från medlet af 17:de seklet till medlet af det följande
företrädesvis af Engelska exegeter (Hammond, Whitby, Locke,
Peirce, Benson o. s. v.) begagnad, vann under loppet af 18:de seklet
stort insteg i Tyskland, der den följdes af den tidens mest framstående
skrifttolkare, Semler, Zachariæ, J. D. Michaëlis, m. fl., i
hvilkas fotspår, men på ett sätt, som öfverträffade nära nog alla
föregångare, Samuel Ödmann blef denna methods förnämste representant i
Sverige. Hvad härom på nyssanförda ställe i Instructionen
förekommer är visserligen obestämdt och innebär i viss mån en sjelfmotsägelse,
då en omskrifning aldrig kan göras så kort, att ej ”styrkan och
energien af det bibliska talesättet” derigenom, åtminstone till någon grad,
”förloras”. Men om ock i de ordalag, med hvilka Instructionen härom
talar, förråder sig någon tvekan ock ännu synbarare en uppmaning till
stor varsamhet, så visade sig dock vid den första tillämpningen, att
den exegetieska tidsriktningen var mäktigare, än Instructionen. Vi säge:
tidsriktningen, ty den paraphraserande öfversättningsmethoden stod från
sin första början i nära, om ock ofta omedvetet, samband med en
riktning till förståndsmässighet, hvilken åter var dels en föregångare till
rationalismen, dels rentaf rationalism, i den form och till den grad
denna då mognat till framträdande. Detta blifver mycket tydligt, då
man betraktar deras namn, som i Tyskland uppträdde såsom korypheer
för denna skrifttolkningsmethod. Rätt märkligt är ock, att flere af de
inflytelserikaste bland den Svenska Bibelcommissionens förste ledamöter,
ehuru visst ingen af dem var eller ville vara rationalist i ordets nu
vanliga mening, mycket ofta åberopade Semler och J. D. Michaëlis, såsom
för dem de främsta exegetiska mönster och auctoriteter[1]. Det är ock
ett mycket ofta förekommande factum, att vid frågor om reformer eller
förbättringar man föranledes att gå längre, än ursprungligen ämnadt
eller afsedt varit, så att begreppet förbättring utvidgas till total
förändring eller fullkomligt omgestaltande. Ett skäl härtill är i allmänhet,
att man just på det sättet tror sig hafva rätt grundligt fullgjort
uppdraget och löst problemet; ett annat åter, hvilket just i frågan om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
