Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 e A. E. Knös.
hvad Han talade till dem, d. ä. till de sanningens och nådens ord,
som utgingo ur Hans mun. Utur detta tal, dessa ord, skulle de främst
af allt lära känna Honom och hvem Han är. Derefter fortfar Han:
”Jag hafver mycket att säga och döma om eder” (detta afser både
hvad Han redan sagt och än vidare skulle säga); ”men” (hvad jag sä-
ker, är sannt, ty) ”den Mig sändt hafver är sannfärdig, och det Jag
hafver hört af Honom, det talar Jag till verlden”. Detta blifver ännu
klarare genom allt det följande och den vigt, som der lägges på det
gudomliga, af Frälsaren förkunnade ordet. Så i vv. 31, 32. ”Om I
blifven vid mitt ord, så ären I mine sanne lärjungar: och I skolen för-
stå sanningen; och sanningen skall göra eder fria”. V. 43. Hvi förstån
I icke mitt tal? Ty I kunnen icke höra mitt ord”. V. 47. "Den der
af Gudi är, han hörer Guds ord; derföre hören I icke, emedan I icke
ären af Gudi”. Öfverallt i detta tal hänvisar sålunda Frälsaren till
Ordet af Honom, såsom medlet för att lära känna hvem han var. Öf-
verallt framlyser den grundtankan, att blott genom Ordet af Honom,
då hjertat rätt öppnar sig för detta Ordet, gifves kunskapen om Honom.
Så skrifver Luther i sin förklaring öfver detta ställe: ”Han vill icke
göra dem den äran, att Han skulle säga, hvem han månde vara. Ty
man skall ock icke säga det åt Judarna och de andra spitsiga hufvu-
dena, när de med sina skarpsinniga tankar vilja begripa, utmåla, förstå
och känna Gud; deraf blifver allsintet; Han vill icke utur något för-
nuft, utan endast ur sitt Ord blifva känd. Med blotta tankar skall
ingen hafva att göra med vår Gud. — — Men de fråga: hvar är din
Fader? och hvem är Du? Han vill icke låta dem fladdra af och an
med sina egna tankar, utan de skola kort sagdt förut höra Honom och
fatta Hans ord; ty utom och utan ordet skola de intet veta, och icke
känna Fadren. Han säger: Jag är det helt och hållet, på Mig beror
det alltsammans, Gud och Fadren skolen I icke hafva eller känna, så
framt I icke hören mitt ord” !). Af dessa Luthers ord framgår tyd-
ligt, att den ändring, som i P.O. 1861 blifvit införd, är helt och hål-
let i Luthers anda och på det närmaste öfverensstämmer med hans
uppfattning och utläggning. Den innebär blott ett förtydligande, som
på detta ställe är mycket behöfligt, i synnerhet som G. Ö. här uttrycker
sig mera dunkelt, än Grundtexten. Jfr ock Melin, Jesu lefverne. 3. s. 124.
Hvarje ord i Gr. T. måste här noga tagas i betraktande. Tyr doyse är accus.
absol. och står enligt ett i grekiskan mycket vanligt språkbruk.adverbialiter. Det
betyder egentligen: från begynnelsen, af begynnelsen (a principio, ab initie) och
förekommer hos classiska författare än i allmänhet än i motsats mot röv o. 8. V.
!) Luthers Auslegung des 6, 7 und 8 Cap. Johannis. Werke. Walchs Uppl. Tom.
T 8 2474
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
