Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om revision af Svenska Bibelöfversättningen. "= 41
här menas och hvilket varianten: xargxsos (som vi föröfrigt betrakte såsom
en förklarande glossa) ännu bestämdare angifver, men skillnaden mellan denna
ordagrannare öfversättniog och den som man utur G. Ö. här låtit qvarstå har
man icke funnit så betydlig, att en ändring vore absolut behöflig. — Ändringen
åter i första satsen af v. 5 kunde icke undvikas, då man af ofvan anförde skäl
icke kunde uppfatta det näst derpå följande såsom bibelcitat.
Joh. 8: 25 är äfvenledes ett bland de till sin interpretation mest
omtvistade ställen i Nya Testamentet. Gr. T. Eleyov oöv avrö: =v
dc d; xal einev avrots ö ITycoösg’ Tv Äoxgv Ö, te xal Aas vplv.
G. Ö.: ”Tå sade the til honom: Ho äst tu? Och JEsus sade til them:
Alraförst jag, som talar med eder”. P.Ö. 1780: ”Hvilken äst tu tå?
sade the till Honom: Jesus svarade them: jag hafver redan sagt eder
thet”. P.Ö. 1816: ”De sade derföre till Honom: Ho är du? Jesus
svarade dem: Hvad jag är, sade jag eder från första stunden, det-
samma säger jag eder nu”. P.Ö. 1853: ”Då sade de till Honom: Ho
är Du? Och Jesus sade till dem: Af begynnelsen det, som Jag ock
talar till eder”. P.Ö. 1861: ”Då sade de till Honom: Ho är Du? Och
JEsus sade till dem: Främst af allt [är jag] hvad Jag ock talar till
eder”. Redan af dessa olikheter i öfversättning finner man, att en
mångtydighet ligger i Grundtextens ord. Men då vi icke skrifve en
commentar, utan blott vilje lemna några upplysningar med afseende på
den sednast utgifna Proföfversättningen, må vi här endast angifva den
uppfattning af detta ställe, hvilken ligger till grund för den tolkning,
som der blifvit gifven. I det föregående (v. 12-—20) af detta Capitel
förekommer ett tal af Frälsaren till Judarna, i hvilket Han förkunnar
sig såsom verldens ljus, betygar sig vara sänd af Fadren, och slutar
med de märkliga orden: ”I kännen hvarken Mig eller min Fader. Om
I känden Mig, då känden I ock min Fader”. Straxt derpå fortsätter
Han detta tal under hänsyftning på sitt förestående lidande, och säger
derefter (v. 24): ”Om I icke tron, att det är Jag” (d. ä. att Jag är
den som komma skall, den väntade d. ä. Messias), ”så skolen I dö i
edra synder”. Dessa yttranden, och synnerligen det sistnämnda, föran-
ledde Judarnes fråga: Ho är Du? De ville, att Han icke med det mera
obestämda uttrycket: ”det är Jag”, skulle beteckna sig såsom Messias,
utan säga rent ut, att Han var Messias. Men den frågan utgick icke
från ett sannt frälsningsbegär, utan från begäret att med förståndet
kanna uppfatta Hans förut om sig gifna mera dunkla yttranden. Der-
före ville Han icke direct svara på deras fråga. Hade Han sagt.rent
ut: Jag är Messias, så hade de uppfattat detta efter sitt jordiskt-sinn-
liga Messiasbegrepp, och då de icke funnit detta i Honom förverkligadt,
hade följden af denna Hans öppna bekännelse blifvit endast den, att
de ännu mera tillslotit sina bjertan. Derföre hänvisar Han dem till
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>