Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 A. E. Knös.
lexica öfver N. T. t. ex. Wahls, huru mycket af det sistnämnda före-
kommer icke i Winers Grammatik? Att mycket strängt åtskilja dessa
afdelningar hafva vi ej heller försökt, ty för vårt ändamål behöfves det
icke. Då vi här nedskrifve det följande endast med afseende på den
sednaste Proföfversättningen af Nya Testamentet, i synnerhet den nya
upplagan deraf, må dock vid ett eller annat synnerligen märkligt fall,
der under revisionens anställande betydligare tvekan förefunnits, äfven
sådant vidröras, som man låtit oförändradt qvarstå. I brist på annan
indelningsgrund följe vi här den alphabetiska ordningen. Allt, som möj-
ligen kunnat hit föras, medgifver dock icke tid och utrymme att upp-
taga, utan vi inskränke oss till sådant, som synts oss vara det vä-
sentligaste.
"Ayvog, Jac. 3: 17. P.Ö. 1853 = G. Ö. ”Men den visdom, som
ofvanefter är, är först kysk". Luther har här: keusch, men man bör
besinna, att det ordet har i Tyskan en mycket vidsträcktare betydelse
och användning, än det motsvarande ordet har i vårt språk. Alla nyare
Tyska öfversättningar hafva ock på detta ställe antingen: rein (så de
fleste) eller: lauter. P.Ö. 1780 och 1816 samt Thomander och P.Ö.
1861: ren. Engelska öfvers.: pure. Så ock Franska öfvers. Det Grekiska
ordets första och egentligaste bemärkelse är: den som ingifver religiös
fraktan och vördnad (af älw, vanl. ålopas, veneror, colo); deraf: ren,
purus. Deriverad och i viss mån metaphorisk är bemärkelsen: kysk,
hvilken måste af sammanhanget såsom Tit. 2: 5. Phil. 4: 8. blifva
gifven. På alla andra ställen i N. T., utom dessa båda, öfversättes
åyvog och dess derivater, åyviös, Äyvorns, äyvionocg, äyvilesv med:
ren, rent, renhet, rening, rena. I hvad mening detta ord står i Jac.
3: 17. utvisar Oecumenii förklaring: ”ren och fläckfri, icke fästande sig
vid något köttsligt”, äfvensom Bengels ord: pura a sordibus terrenis,
animalibus, demoniacis (Gnom. ad h. 1.).
"Avdys, Öd, öfversättningen: helvete, har man icke vågat förändra,
då flera ställen (t. ex. 1 Cor. 15: 55 o. 8. v.) hvari &dyg förekommer,
äro bland dem, som mest fästat sig i det religiösa medvetandet. Ut-
trycket: graf (P.Ö. 1780 och 1816), är orätt och vilseledande; under-
jord (Thomander), är alltför obestämdt; dödsriket (dödsboningen), torde
vara bättre, men har ej ännu vunnit burskap inom det religiösa språk-
bruket.
”Aonaoipsvos, Ebr. 11: 14. G. Ö. och P.Ö.: låtit sig nöja, hvil-
ket säger allt för litet. Bättre P.Ö. 1816 medelst omskrifning: ”med
innerligt begär väntade det". Men äfven detta är icke fullt riktigt,
ännu mindre fullt uttömmande. P.Ö. 1861: ”fröjdat sig deröfver”. Denna
öfversättning är visserligen icke alldeles ordagrann, men då donateofas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
