Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om revision af Svenska Bibelöfversättningen. 53
betyder: med hjertlighet och glädje helsa, välkomna, omfamna, så har
detta uttryck ansetts närmast uttrycka det förhållande, hvari fäderna
stodo till de dem gifna löften. Såsom föregångare i anseende till den
gifna tolkningen må anföras Bengel, Gnom. ad h. 1., Stier m. fl.
4säfokns, Ö, djefvulen, P.Ö. äfven i Eph. 4: 27. 1 Tim. 3: 6, 7,
der G. Ö. följer Luther och öfversätter: lastaren. I Eph. 4: 27 upp-
tog P.Ö. 1853 öfversättningen: ”djefvulen”, men bibehöll: ”lastaren”,i 1
Tim. 3. Dock är allmänt erkändt, att i 2 Tim. 2: 26 orden: $ nrayis
soö dsafokov måste betyda: djefvulens snara, såsom ock både Luth.
och G. Ö. på det stället öfversätta dem; och synnerligen vid den väl-
bekanta stilistiska likhet, som genomgår Pastoralbrefven, bör detta
samma talesätt, som förekommer äfven i 1 Tim. 3: 7, på båda dessa
ställen tolkas på alldeles lika sätt, äfvensom den tolkning, som gifves
åt ordet dsäfolos på sistnämnda ställe, derföre bör i den nästföregående
versen upptagas. Detta grekiska ord förekommer ock in singulari aldrig
i annan bemärkelse i N. T. Vulgata, alla nyare Tyska öfversättningar,
Engelska och Franska öfversättningarne samt både äldre och nyare
commentatorer (med mycket få undantag) instämma häri.
4oxéw. I 1 Cor. 11: 16 är doxet oöfversatt lemnadt af Luther,
G. Ö., och P.Ö. 1780, 1816 och 1853. Utom det att detta ej väl öf-
verensstämmer med tillbörlig noggrannhet, så ligger här någon vigt på
ordet doxel. Det visar sig en finhet i detta uttryck. Apostelen vill icke
bestämdt säga, att den, som fortfarande hyste motsatta åsigter mot hvad
han i föregående yttrat, verkligen förtjente att kallas såcwerxog, ty
gsåovesxla är en last, derföre tillägger han detta doxs?i samma mening
som detta ord har i Matth. 3: 9 (jfr Fritzsche ad h. l. och Winer
Gramm. 5 Auf. s. 697).
Eizxcév, 4, tvöv noayparwv, Ebr. 10: 1, öfversättes af Luther föga
noggrannt: das Wesen der Giäter, och i G. Ö., P.Ö. 1853: varelsen.
Tydligt är, att exév här sättes i motsats mot det föregående owsd,
och att med törv xoaywatwy åsyftas hvad nyss förut blifvit benämndt
sörv pellöyroy dyaduöyv. Då ordet: varelsen, väl närmast motsvarar
tå nocyparta, icke 4 elxwv, har man trott sig med minsta möjliga än-
dring kunna sätta: bilden af varelsen. Thomander öfversätter dessa ord
med: bilden af sakerna; Wensioe i Sv. öfvers. af Gerlach med: bilden
af tingen.
Exzoaxbw och sxivonuas, Gal. 6: 9. tå då xalév nroroövres pm) åx-
xazöpuer xapv ycåe Idla Isoloouev, un sxAvopevos. Verbet bxxaxém
förekommer endast på ett ställe i Polybius, samt i N. T. och, väl der-
utur hämtadt, hos Kyrkofäderna (jfr Sviceri Thesaur. Eccles.). I LXX
finnes detta ord icke; uti fragmenterna af Symmachi och Theodotions
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
