Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om revision af Svenska Bibelöfversättnihgen. 87
ska stilens egendomliga beskaffenhet. Denna består deri, att hvarje
sats uttryckes för sig i korta och bestämda ordställningar, visserligen
icke utan afseende på något föregående eller efterföljande, dock icke så,
att den genom konstgjord periodbyggnad med detta sammanflätas. Med
hebreiska språkets egna art samt dess partiklars enkla bruk och bety-
delser står detta förhållande i nära sammanhang. I de gnomiska skrif-
terna framträder denna stilistiska egenhet skarpast; dernäst i de lyriskt-
poötiska; så i de äldre prophetiska och på detta sätt främst i G. T:s
poäötiska skrifter. Men äfven i sednare, d. ä. mera didaktiskt-prosaiska
delarne af propheterna, likasom ock i de historiska böckerna, äterfinnes
samma egenhet, och följden är att bruket af de särskilda versernas
ställande hvar för sig uppkommit ur en riktig känsla, att just detta
var den efter G. T:s diction bäst afpassade formen. Särskildt om Nya
Testamentets historiska böcker gäller alldeles detta samma, hvaremot i
anseende till de apostoliska brefven en öfvergang till konstrikare period-
byggnad här och der visar sig, dock så, att den ofvannämnda hebrai-
serande grundtypen för stilisationen öfverallt genomlyser. Ju mera man
på sednare tid bemödat sig om återgifvandet af originaltextens bade
form och anda, ju mera man velat undvika all moderniserande omstöp-
ning, har man derföre ock återgått till denna äldre form att låta hvarje
vers stå för sig, och betrakta den såsom om den bildade en särskild
sats. Så är ock förhållandet med flera nyare tyska öfversättningar; så
ock med de under sednare åren i Danmark och Norrige utgifna prof-
öfversättningar. Redan i den från ar 1834 af K. Bibel-Commissionen
utgifna proföfversättning af G. T. upptogs åter denna form. Det enda,
hvarigenom man i sednaste proföfversättning af N. T. sökt nagot närma
sig den ofvannämnda methoden af textens utgifvande i fortlöpande sam-
manhang, utan de afbrott versindelningen synes medföra, är att de sär-
skilda verserna emellan noggrannare än förut bestämma interpunctionen.
G. ÖO. har nämligen ofta vid slutet af versarne ett större skiljetecken,
än hvad sammanhanget påkallar. Men genom de gjorda rättelserna häri
är en möjlighet gifven att utan ändring häri aftrycka texten i fortlö-
pande följd; hvilket, om det i någon särskild upplaga skulle ske, så-
londa blifver en blott typografisk anordning.
I 2 mom. 5 $& talar den K. Instractionen om interpunctionen. Fraå-
gan derom anse vi vara en af de svårare. Derföre må häråt en sär-
skild framställning egnas. I nämnda moment härledes interpunctionen
från Robert Stephanus, och så till vida kan denna uppgift hafva sin
riktighet, som vår s. k. textus receptus hufvudsakligen härstammar från
den af honom 1550 med mycken typografisk prakt och noggrannhet
utgifna upplagan. Men interpunctionen, i det allranärmaste sådan han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
