Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 Claes Adolf Hultkrantz.
I Den presbyterianska kyrkoförfattningens första uppkomst
och utveckling samt några af de omständigheter, som bidrogo
till denna kyrkoförfattnings införande i Skottland.
Den presbyterianska kyrkoförfattningen, hvars grundprinciper vi
här ofvan angifvit, har icke på en gång uppkommit. Hon har små-
ningom utbildat sig så väl i theoretiskt hänseende som med afseende
på det praktiska utförandet.
Sasom den första begynnelsen till en presbyteriansk kyrkoförfatt-
ning uppgifver Lechler uti sin Geschichte der Presbyterial- und Syno-
dalverfassung !) en af J. Brenz för staden Hall 1526 uppsatt kyrko-
ordning. Men denna kyrkoordning innehaller ingenting annat, som kan
betraktas säsom en begynnelse till den presbyterianska kyrkoförfattnin-
gen, än den bestämmelsen, att öfverheten bör utse några värdiga för-
samlingsimedlemmar till presterskapets biträde vid upprätthållandet af
den i Guds ord anbefallda kyrkotukten 2). Och vid närmare eftersin-
nande finner man lätteligen, att äfven denna bestämmelse icke är af
någon verkligen presbyteriansk natur. Ty hvarken yrkas, att denna
ordning, ehuru den anses vara i öfverensstämmelse med den ordning,
som gällde uti den äldsta christna församlingen, har sin grund uti nå-
gon för kyrkan bindande gudomlig instiftelse, ej heller äro de af öfver-
heten tillsatte lekmannabiträdena vid kyrkotuktens utöfning att anse
såsom embetsmän i församlingen i den presbyterianska kyrkans mening.
Någon verkligen presbyteriansk kyrkoförfattning hafva vi alltså icke uti
denna kyrkoordning.
Detsamma gäller äfven om den år 1526 af F. Lambert för Hessen
föreslagna kyrkoordning, som går ut på att bilda en församling af he-
liga och sannt troende medlemmar och åt densamma anförtro ledningen
och vården af kyrkans angelägenheter. Denna kyrkoordning inrymmer
väl stort inflytaude åt lekmännen i församlingen men känner dock icke
några egentliga församlingsäldste. Det hufvudsakligaste i densamma,
som är gemensamt med den utbildade presbyterialförfattningen, är den
föreslagna inrättningen af på bestämda tider återkommande synoder och
generalsynoder, ehuru denna synodalordning hos Lambert icke hvilar på
den presbyterianska grundvalen af församlingsäldste och presbyterier.
!) G. V. Lechler, Geschichte der Presbytcrial- et Synodalverfassung. Lei-
den 1854, sidd. 9—13.
2) Jfr A. L. Richter, Die evangelischen Kirchenordnungen des 16:ten Jahr-
hunderts. Erster Band. Weimar 1846, sidd. 40, ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
