- Project Runeberg -  Upsala Universitets Årsskrift / 1861 /
55

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Deu presbyterianska kyrkoförfattningens införande i Skottland. 55

lande. Hon lemnar i vigtiga frågor allt för mycket utrymme för det
personliga godtycket. Hon söker att på ett despotiskt och våldsamt
sätt ingripa i den personliga friheten samt uti familjernas rättigbeter.
Hon är öfverdrifvet sträng, ja nästan barbarisk och blodtörstig uti sina
straffbestämmelser. — Knox säger uti sin reformationshistoria, att det
motstånd, som den första disciplinboken rönte i rådet och bland den
protestantiska adeln, hade sin grund uti den omständigheten, att adeln
i sin köttsliga frihet och verldsliga beqvämlighet icke ville underkasta
sig den stränga kyrkotukt, som var föreslagen i densamma, samt att
många bland adelsmännen orättmätigt tillryckt sig betydande delar af
kyrkans egendom och icke ville för kyrkans behof återgifva densamma,
under det att andra hoppades, att, om kyrkan fortfore uti dess dåva-
rande oordnade tillstånd, de också torde erhålla tillfälle att tillegna sig
något af dess inkomster och alltså icke behöfva att ”sakna sin andel af
Christi kjortel”. 1!) Det är otvifvelaktigt, att dessa omständigheter myc-
ket bidrogo till ogillandet af den första disciplinboken. Man måste
dock erkänna, att densamma var behäftad med nog många och stora
misstag och orimligheter, för att äfven af ädlare motiver kunna under-
kännas och ogillas.

Från synpunkten af den presbyterianska kyrkans författningstheori
är den kyrkoordning, som innefattas i den första disciplinboken, äfven
i hög grad bristfällig och otillfredsställande. Ingen enda utaf denna
kyrkas författningsprinciper är med fullständig conseqvens och sträng-
het vidhållen och tillämpad uti densamma. Ty hvad först beträffar den
grundsatsen, att kyrkan skall förblifva vid den ordning, som anses vara
i Guds ord nedlagd och föreskrifven, så ligger en sådan grundsats vis-
serligen till grund för den första disciplinboken och framlyser i den-
samma 2). Disciplinboken intager dock en mycket friare och sjelfstän-
digare ställning till skriften och hyllar i mycket vidsträcktare mån, än
som öfverensstämmer med det stränga fasthållandet af nämnde grundsats ,
den åsigten, att man får se på omständigheterna och på grund af deras
beskaffenhet och tidens behof göra sådane anordningar i kyrkan, som
icke äro i Guds ord anbefallda. Protestanterna i Skottland voro ock i
allmänhet vid denna tidpunkt vida mindre exclusiva och ensidiga i fast-
hållandet af en till alla sina hufvudsakliga delar förment gudomlig lag-
stiftning för kyrkan, än de sedermera blefvo. Detta visar sig bland
annat utaf en artikel uti den första skottska trosbekännelsen, så ly-
dande: ”Vi anse icke, att ett kyrkoskick (policy) och en ordning i cere-

1) Knox, History, sidd. 275—76.
2) Se inledningen till disciplinboken samt sluttillägget & 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:40:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uuarsskr/1861/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free