Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 Claes Adolf Hultkrantz.
monier kan bli bestämd för alla tidsåldrar, tider och orter, ty såsom
ceremonier (sådane som menniskor hafva påfunnit) äro blott temporära,
så må och böra de ändras, när de snarare fostra vidskepelse, än de
lemna uppbyggelse åt den kyrka, som brukar desamma” !).
Ingalunda bättre står det till med vidhallandet i den första disci-
plinboken utaf den andra presbyterianska grundsatsen, nämligen den,
att Christus uteslutande styrer sin kyrka genom af honom tillsatta em-
betsmän. Ty om ock denna grundsats kunde synas formellt vidhållen i
disciplinboken, så blir den dock i verkligheten eluderad genom den be-
stämmelsen, att diakoner och äldste, på det att församlingens frihet
icke må lida intrång, endast skola väljas för år. Genom denna be-
stämmelse erhålla nämligen de äldste och diakonerna mera charakteren
af församlingens ombud och fullmäktige, än af sjelfständiga och af hvarje:
menniska oberoende embetsmän i kyrkan, som de enligt den presbyte-
rianska theorien böra vara. Och då det tillhör deras åligganden ej blott
att hafva uppsigt öfver sin pastor, utan äfven att mot honom utöfva
kyrkotukt och till och med i nödfall inleda åtgärder till hans afsättande-
från embetet, så eger församlingen genom dessa sina ombud en makt
och myndighet öfver sin pastor, som vida mera öfverensstämmer med
det independentiska systemet, än med det presbyterianska. Denna om-
ständighet ger ock åt den kyrkoordning, som innehålles i den första
disciplinboken, en i hög grad demokratisk charakter, som i väsentlig
mån afsticker emot det hierarchiska embetsmannavälde, som utgör grund-
tanken i det presbyterianska författningssystemet.
Allra tydligast är den tredje presbyterianska grundsatsen, som stad
gar fullkomlig jemnlikhet emellan kyrkans pastorer, förnärmad och öfver—
trädd uti den första disciplinboken. Man finner nämligen uti densamma
det stadgandet, att vissa predikanter skola förordnas till superintendenter
och uppsyningsmän öfver andra, samt förses med större lön och större
embetsmyndighet än andra. Man har visserligen försökt att genom en
noggrann begränsning af superintendentens rättigheter göra skillnaden
emellan honom och öfrige pastorer mindre stor och för jemnlikhetsprin-
cipen mindre stötande, men det qvarstår dock alltid en icke obetydlig
åtskillnad dem emellan.
Presbyterianska skriftställare på sednare tider hafva sökt att för—
klara denna afvikelse hos deras förfäder från det presbyterianska syste-
met såsom en blott temporär anordning, som icke varit ämnad att för
framtiden bibehållas i kyrkan. D:r M’Crie anför ock ur sjelfva disci-
!) Confession of Faith professed and believed by the protestants within
the Realme of Scotlaud. anno 1560. Artikeln 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
