Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 Claes Adolf Hultkrantz.
borde vidtaga någon åtgärd i kyrkan, som icke gillades af predikanterna,
borde subordinera sig under deras uppfattning och tillämpning af skrif-
ten. Öfverheten skulle, heter det, höra och lyda deras röst och vörda
Guds Sons majestät, som talar genom dem. Det vinner någon sanno-
likhet, att man med dessa uttryck velat antyda öfverheten, att hon
borde stanna vid predikanternas utläggning af skriften och icke tyda
och tillämpa densamma efter sitt eget tycke, då man besinnar, att an-
språk på att åtminstone i vissa fall rättsgiltigt få tyda skriftens mening
för öfverheten under den tid, som följde efter utgifvandet af den andra
disciplinboken, bestämdt och tydligt uttalades ej blott af många enskilda
medlemmar af kyrkan utan till och med af kyrkliga myndigheter. Vi
hafve flera exempel på uttalandet af dessa anspråk. Uti ett samtal med
konungen 1591 yttrade Robert Pont: ”Det finnes en dom öfver eder,
och det är Guds, som han lemnat i predikanternas händer” (put in
the hands of the ministrie). Och synoden af Fife yttrade 1597: ”Konun-
gen skulle samtycka till och genom sina lagar godkänna allt hvad ge-
nom Guds majestäts ord beslutas i hans församlingar”. Och vid ett
annat tillfälle yttrades i en offentlig förklaring rörande rättigheten att
döma i frågor om villfarelser, afguderi, trolldom och dylika ting: ”Kyr-
kan måste döma . ... genom Guds ord och icke konungen, hvilken
det tillhör att verkställa". Genom att på detta sätt tillerkänna
sig rättigheten att bestämma och afgöra, hvad konungen enligt Guds
ord borde göra, kunde man visserligen göra all hans makt och rättig-
het i kyrkan oskadlig. Men man fordrade derigenom för sig sjelf en
rättighet, hvilken, om den fortfarande blifvit tillerkänd den katholska
kyrkan, skulle gjort all reformation af denna kyrka omöjlig !).
Den presbyterianska kyrkan i Skottland stannade icke vid att låta
sammanskrifva och godkänna den kyrkoordning, som innefattas i den
andra disciplinboken. Hon sökte äfven att bringa dess bestämmelser i
verkställighet.
Till en början sökte hon att frigöra sig från det henne påtrugade
biskopsembetet, hvars skriftenlighet och tillåtlighet, såsom vi sett, straxt
!1) Jfr Turner, 1. c sidd. 116—130, der man finner ofvanstående och
många andra märkvärdiga citater ur källor, som icke varit oss tillgängliga
vid utarbetandet af denna afhandling. — — Den skottska Frikyrkan hyllar
visserligen ännu i dag den åsigten, att kyrkans embetsmän hafva af Gud
fått uteslutande rättighet att rättegiltigt (authoritatively) förklara skriften i
fråga om kyrkliga affärer. Men när denna kyrka icke eger någon verlds-
lig exsecutiv makt och icke ens fordrar, att staten skall verkställa hennes
beslut, så äro naturligtvis hennes anspråk vida oskyldigare än de här ofvan
framställda. Jfr den redan förut nämnda ”Catechism of the principles &c.”,
frågan 70. ”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
