Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den presbyterianska kyrkoförfattaingens införande i Skottland. 95
ådagalade deremot kyrkan, som kommit under ledning af den djerfve
och oförskräckte Melville, mycken kraft, fasthet och ihärdighet uti sin
hållning mot staten. Hon motsatte sig med eftertryck alla inkräktnin-
gar af staten och kämpade med ifver för sin författning och sitt obe-
roende. Vi hafve redan förut !) haft tillfälle att skåda tydliga exem-
pel derpå. Men såsom ytterligare bevis på den sjelfständighet och oför-
skräckthet, som kyrkan vid den tiden visade gent emot den högsta
myndigheten i staten, må det tillåtas oss att här ännu anföra följande.
När konungen 1582 uti en skrifvelse till generalförsamlingen uppfor-
drade henne, att icke vidare fortsätta processen emot den till erke-
biskop utnämnde Montgomery, så ’afgaf generalförsamlingen det svar,
att hon icke ville befatta sig med sådant, som tillhörde den borgerliga
makten, men att hon för öfrigt ville göra sin skyldighet. Och när kort
derefter en beväpnad statstjenare inträdde och ålade ordföranden och
medlemmarne af generalförsamlingen att, vid äfventyr att blifva straf-
fade såsom för uppror, afstå från alla vidare åtgärder emot den ut-
nämnde erkebiskopen, så aflät generalförsamlingen efter allvarliga öfver-
läggningar en vördnadsfull skrifvelse till konungen, men beslöt derjemte,
att det var hennes skyldighet att fortsätta handläggningen af målet mot
erkebiskopen, hvilket äfven skedde 2):
Tyvärr stannade kyrkan icke vid ett behjertadt och kraftigt mot-
stånd mot sådane egenmäktiga befallningar och åtgärder, som den de-
spotiske Jacob VI stundom lät komma sig till last. Hon gjorde sig
äfven å sin sida icke sällan skyldig till öfvergrepp och intrång på det
område, som måste tillhöra staten. Redan Melvilles bekanta och af
kyrkan understödda yrkande, att kyrkan skulle hafva sig förbehållen
rättigheten att i första instansen döma öfver det, som yttrades vid ut-
öfningen af predikoembetet äfven om det vore förrädiskt och upproriskt
mot öfverheten, är uppenbarligen en otillbörlig och orättmätig fordran 3).
Lika otillbörlig var den frihet, som de skottska predikanterna äfven vid
denna tidpunkt togo sig, att uppenbarligen från predikstolen utpeka och
klandra konungens person och handlingar. Calderwood, en förtattare
från den tiden, gifver oss en föreställning om arten och beskaffenheten
!) Sidd. 78, 79.
2) Spotswood, History, sid. 318. M’Crie, Life of Melville, sidd. 268 ff.
3) Då kyrkans myndigheter icke äro några borgerliga domstolar, så böra
de naturligtvis icke befatta sig med borgerliga förbrytelser. Än mindre böra
de hafva rättighet att hindra den borgerliga makten att beifra sådane för-
brytelser, derigenom att de först skola handlägga och yttra sig öfver de-
samma. Det är besynnerligt, att män, sådane som M’Crie och Hetherington,
vilja försvara ett så orimligt anspråk af kyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
