Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 Conrad Theodor Hjerpe.
honom och Gud, och slutligen att han uttryckligen nämner den eaa vid
sidan af den andra. Att han äfven tänkt sig den helige ande i ett
visst förhållande till frälsningen, är klart deraf att han låter honom
bo i de christna !). : Men sättet, hvarpå denna förmedling sker, är
icke omnämndt.
subj., så att meningen vore: .”den från vår Herre J. Chr. härstammande, i honom
grundade tron på herrligheten”, om" den ock synes språkligt berättigad, har likväl
Nya Tastamentets språkbruk emot sig. Visserligen är det från grammatisk syn-
punkt i allmänhet svårt att afgöra, om det i genit. stående ordet är att betrakta
såsom subject eller object. (Jfr Rost, Griechischer Grammatik 7:te Ausgabe s. 539
och Alex. Buttmann, Grammatik des Neutestamentlichen Sprachgebrauchs, Berlin
1839, s. 135.) Men då på alla ställen i Nya Testamentet, der den vid nigrss stå-
ende genitiven icke är det troende subjectet sjelft, densamma betecknar trons object ,
(jfr Marc. 11: 22; Ap. G. 3: 16; Rom. 3: 22; Gal. 2: 16, 20; 3: 22; Eph. 3: 12;
Phil. 1: 27; 3: 9; Col 2: 12; 2 Thess. 2: 13; Upp. B. 14: 12); så är äfvem det
på vårt ställe omedelbart på igt» följande roö xvpiov att anse såsom genit. obj.
Icke heller kan z7s dööys beteckna "den herrlighet, som vid Christi parusie skall på
de trogna uppenbaras”, emedan det i sådant fall svårligen kunnat sakna en dylik
bestämning som Rom. 8: 18, utan detta ord utsäger här beskaffenheten hos toö xv-
giov 4. ’I. Xe0. och tillägges synbarligen, för att ännu skarpare framhålla den mot-
sägelse, som ligger deri att med tron på ett object af ovansklig herrlighet förenas
hyllningen af förgänglig jordisk rikedom.
!) För en rigtig uppfattning af det mörka stället 4: 5—06 anse vi, i likhet med
Wiesinger, att de på 7 ygapn léye följande orden n0öc qådvorv insmodei Tö
nvsdua Ö xarpenserv tv vuiv; utlova di didwos yåge icke äro att betrakta såsom
något citat ur Skriften, då de ingenstädes der så förefinnas, utan såsom författarens
egna, hvilka, föranledda af xevös, tjena till att motivera den efter dö léys» anförda
skriftutsagon och förmedla denna med den i v. 4 uttalade tanken, hvarigenom i
sammanhang med det föregående och efterföljande ställets mening blifver denna:
"Verldskärleken, som har sin grund i bristande ödmjukhet (dnsonparsia), är Guds-
fiendskap, hvarföre också hvar och en som vill stå i kärleksförbållande till verlden ,
träder i ett fiendtligt förhållande till Gud, emedan Gud afundsjukt åtrår att vara i
uteslutande besittning af sin kärleks föremål, men också i samma mån gifver större
nåd. Under sådana förhållanden (dd) hade Skriften utan tvifvel en djup och be-
hjertansvärd mening med denna sin utsago: Gud står emot öfvermodiga, men gif
ver ödmjuka nåd, och derföre borde läsarena, så vidt de ville vidare blifra föremål
för gudomlig nådesmeddelelse, öfvergifva sin sjelfviska verldskärlek, och i sjelf- och
verldsförsakande ödmjukhet underordna sig Gud” etc. Deremot kunna vi icke in-
stämma med Wiesinger, då han anser rö nvevua & xavwxnder iv juiv beteckna
den menskliga anden såsom object till å7szxede:, utan ansluta oss heldre till Huthers
mening, som anser 70 trsöua x. T. Å. beteckna den gudomliga anden såsom subject
till inszoder, men ej blott på det af Huther anförda skälet, att ”relativsatsen &
xaTÉxnoev iv nuiv i stället för det enkla juö” har något släpande”, utan äfven
på grund af den analogi, som för ett dylikt sätt att beteckna den gudomliga anden
förefinnes i den med vår skrift i flere hänseenden likartade Hermas’ ”Herden”, t. ex.
Lib. IL. Mand. V: 1 der det heter: ”Håv Kaxpsdvjuos lon, Tö nvevua TO åyrov Tö
KeTosxour iv doi xedpör Ilstus, ju Inoxovocusvov Önd irigov AvECuaToOs. — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
