Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 Conrad Theodor Hjerpe.
handling, synden såsom verksynd. Ingenstädes går författaren tillbaka
till grunden; de yttre gifna företeelserna tager han till utgångspunkt
och knyter dervid sin framställning. Till denna författarens grund-
åskådning af christendomens förhållande till det gamla förbundet bilda
Jesu egna utsagor i bergspredikan hos Mattheus ett motstycke, för så
vidt Herren sjelf der angifver sitt förhållande till lagen såsom 7siÅNQwdw
7oö vopuov !).
Då nu författaren genom framhållandet af de christliga grundbe-
greppen öfverensstämmer med de öfriga apostlarne, men derjemte äfven
för sin ifrån dessas skiljaktiga uppfattning af det nya förbundets för-
hållande till det gamla eger stöd i yttranden af det nya förbundets
konung och lagstiftare sjelf, så anse vi hans skrift med full rätt intaga
en plats i det Nya Testamentets kanon, och det så mycket heldre som
den innehåller en sjelfständig lärotyp i förhållande till de öfriga apost-
larnes lärobegrepp, och, såsom sådan utgör en vigtig länk i lärans
organiska utveckling.
IV. Brefvets förhållande till de tvänne efterapostoliska skrif-
terna, Hermas ”Herden” och Pseudo-Clemen- =
tinska Homilierna, med hvilka det isynnerhet
blifvit sammanställdt ?).
Att ingå i en detaljerad undersökning af ifrågavarande skrifter och
deras ställning till den apostoliska christendomen, kan så mycket min-
dre vara meningen med denna afdelning, som en dylik undersökning
skulle erfordra sin särskilda vidlyftiga behandling, och är icke heller af
nöden, då för utredandet af det föresatta ämnet kan vara nog att
anföra endast hufvuddragen af de läror, i hvilka desamma företrädesvis
röra sig, och jämföra dem med det jacobiska lärobegreppet, hvarigenom
man sålunda kan komma i tillfälle att afgöra, om och i hvad mån det
omdömet är grundadt, att Jacobs bref tillhör samma riktning och samma
tid som nämnda skrifter.
Vi göra en början men den så kallade Herden 3). Sedan Ekklesia
i en gammal qvinnas skepnad uppenbarat sig för Hermas och i en syn
!’) En genomgående jämförelse mellan Jacobs bref och Matthei Evangelium har
Schmid i sin Bibl. Theol. ss. 402—407 anställt, hvarföre vi hänvisa till detta
rikhaltiga arbete.
2) Jfr Schwegler, Das nachap. Zeitalt. 1 B. s. 339 och s. 413. Hilgenfeld,
Zeitschrift för wissenschaftl. Theol. 1 Jahrg. Heft. 3 ss. 405—+440.
3) Vi hafva följt den grekiska -texten, sådan den befinnes i Alb. Rud Max,
Dressels edition af Patres Apostolici, Leipzig 1857.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
