Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om äktheten af Jacobs Bref. 33
fastan i den form, som herden förordar den !), och såsom sådan är äf-
ven att anse afhållandet från andra giftet ?).
Om vi, efter denna korta öfversigt af de läror, inom hvilka ifrå-
gavarande skrift förnämligast rör sig, jämföra densamma med Jacobs
bref, så är i afseende på enstaka bud och uttryck en viss likhet icke
att förbise, huru skiljaktiga de båda skrifterna än för öfrigt äro 3).
Om nu ock denna likhet i tankar och uttryck uppenbart hänvisar på
användningen af endera skriften vid den andras affattande, så har den
likväl äfven till någon del sin grund i den för båda gemensamma upp-
fattningen af evangelium såsom lag. Men här inträder också den väsendt-
liga åtskilnaden. Då nämligen i Jacobs bref lagen är det sanningens ord,
som förmedlar nya födelsen och dymedelst grundlägger en ny princip för
det praktiskt christliga lifvet, så finnes i ”Herden” intet motstycke till en
dylik djup uppfattning af christendomen. Väl vill det vid första anblicken
synas som om dopet hos ”Herden” motsvarade nya födelsen hos Jacob.
Men hurn stor vigt än författaren på flera ställen synes lägga på dopet
såsom frälsningsmedel, så är det likväl icke någon deri meddelad nådegåfva,
som han tillskrifver kraften att hålla Guds bud, utan en sådan kraft eger
menniskan sjelf såsom naturens herre, ja hon kan till och med göra godt
utöfver lagbuden — ett upphöjande af menniskans andliga kraft, som
sticker så bjert af mot det Jacobiska "rod mralouev änavies”.
’ Derföre kan icke heller tron +), om den än på ett ställe 5) fram-
hålles såsom stammoder till de jungfrur, hvilka bära tornet, sägas hafva
någon djupare betydelse än den af en dygd, som genom lagbud anbe-
falles. Hvad ändteligen angår den starkt framträdande angelologien,
1) Sim. V: 3. 2) Mand. IV. 4.
?) Man jemföre Vis. II: 3 uaxdépios nårvtes ol loyaléuevor väv dsxarocivny och
Jae. 1: 25 nosntyS foyov unxdpios iv TH nNowjass avtov fota. Vis. 1: 2 uaxdiquoo
vpess ösos önousviire Tjv Iliyiv tär loyomivny Viv utydknr och Jac. I: 12 uaxd-
gsos die, ös önomives nepacyuör. Mand. V: 1 uaxoodvuos yivov och Jac. 5: 7T.
KaxoodvunsaTre. Mand. Il: npörov utv undivis xareldli och Jac. 4: 11 un xa-
valealsirs dllglor. Mand. IX: (dipvyie) och Jac. 1: 6—8. Mand. XII: 5 tåv dv-
voradäre TO Jdiapfilw, vindeis gevksrtus dy vudr xarnoyvuuivos och Jac. 4: 7.
Mand. XIII: 6 gofidsre söv nävrta dvvdutvov, odoa xai anoliga» och Jac. 4: 12.
Mand. VIII och Sim. I yjeas xal doparoös insoxindescrs och Jac. I: 27. Sim. V:
1 ivrolas dvvånuerar sösa Yvyir AvSpunov: och Jac. I: 21. Sim. IX: 19 xapnés
dsxasosörns och Jac. 3: 18. Sim. VILI: 6 inasoyvrdivres 1ö övoua xupiov Tö ins-
zlydéir i8 abross och Jac. 2: 7. Mand. VIII: undevi dvtordoceoda och. Jac. 5: 6.
Mand. II: och Sim. IX: 24 dvovesdigrus, änlös dsdövar och Jac. 1: 5.
f) Anmärkningsvärdt är, att på intet enda ställe i ”Herden” nämnes Christus
såsom trons object. JIoöterv nérrwr nRigTev6O» Ör ds ÄsTi Heds är det första och
förnämsta budet.
9 Vis. Il: 8
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
