Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 Conrad Theodor Hjerpe.
tid, då dessa församlingar samlade en kanon, hvarföre de också helt na-
turligt icke med ett ord omnämnas i de kanoniska förteckningarne. Så
känner icke den vesterländska kyrkans äldsta kanon — det så kallade
Muratori’ska fragmentet — Jacobs bref, men icke heller något bref af
Petrus, hvaremot Tertullianus i sin kanoniska förteckning omnämner
1 Petri bref, men alldeles förbigår 2 Petr., Jacobs och 3 Joh. bref. Ire-
neus ater omnämner icke med ett ord Hebr. brefvet, Jude, Jacobs, 2
Petr. och 3 Joh. bref!). I Alexandrinska kyrkan framträder Jacobs bref
sist ibland alla nytestamentliga skrifter och omnämnes först af Origenes?).
Men om ocksa i de nämnda kyrkorna vårt bref icke uttryckligen nämnes
före Origenes’ tid, så finnes det likväl en orientalisk national-kyrka, hvars
vittnesbörd utfaller gynnsammare för detsamma. Den gamla Syriska
öfversättningen Peschito upptager, utom de fyra evangelierna, Pauli
14 bref och Apostlagerningarne, äfven Jacobs, 1 Petri och 1 Johannis
bref 3). Om nu också en J. D. Michaelis’ eller en Evalds påstå-
ende, att denna öfversättning härstammar redan från det första elier åtmin-
stone från början af det andra århundradet icke låter bevisa sig 4), så är
likväl dess ålder tillråckligt hög, för att dess vittnesbörd skall ega all
den vigt, som ett historiskt vittnesbörd kan tillerkännas 5). Vigten af
detta vittnesbörd ökas ännu mer, då man besinnar, att Syrien gränsar
till det land (Palestina), hvarifrån vårt bref utgått, att det näst Palxe-
stina hade de flesta judechristna församlingar $) och att de båda län-
dernas christne genom grannskap, nationalitet och språk stodo i när-
maste förbindelse med hvarandra. Flera orsaker torde hafva samver-
kat’, att ifrån dessa trakter brefvet icke tidigare och allmännare ut-
bredde sig inom kyrkan. Så var detta bref i följd af sin dogmatiska obe-
stämdhet ej egnadt att åberopas i lärostriderna. Tvärtom kunde dess
judechristliga färg äfvensom den omständigheten, att det var ställdt till
!) Jfr Credner, Gesch. d. neut. Kanons ss. 141—180;: 341—3881.
2) Credner, s. 389. Riktigheten af Eusebii uppgift, att Clemens Alexandri-
nus skulle hafva commenterat Antilegomena (zåons vhs ivdsadnxov ypamis iniTeT-
unuévas dnynsess nenointas, unde täs ävrsleyoutvas ygagpas napesldwr, tyv’lovde
liyw xai ås lommas xadolsxas iniotolås, Tv TE Bapväfa xai vv Mirpov Jeyo-
nuivnv ånoxålvysr), är, såvidt Jacobs bref skulle vara deri innefattadt, starkt ifrå-
gasatt. Jfr Credner, ss. 382—83.
3) Att Syriska kyrkan haft blott de nämnda 3 katholska brefven, bekräftar i en
sednare tid Kosmas Indicopleustes i sin topographia christiana (ed. Montfau-
con Lib. 7 ss. 290 ff.), der det heter: sapå Zöposs då el un ob vosic ucvas alnrpo-
yeyoauuivas ocy söpioxovtas, léyw dn Taxwpov xei IMirpov xi "Iwirvov, al allas
ya ovte xelvtaus avrois. Jfr Credner, ss. 190—91 och Thiersch s. 430.
4) Jfr Thiersch, s. 67. 5) Jfr Guericke, Neut. Isagogik s. 689.
6) Jfr Thiersch, 315; Credner, s. 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
