Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 Conrad Theodor Hjerpe.
dessa församlingar försvara sin apostoliska sjelfständighet och hos sina
läsare inskärpa grundsatsen om den christnes frihet från omskärelsen
och den mosaiska lagen. Han försäkrar derföre i 1 kap., att det evan-
gelium, han predikade, icke blifvit honom meddeladt af menniskor,
utan genom en gudomlig uppenbarelse, och till bekräftelse härför fram-
lägger han åtskilliga historiska bevis, att det måtte blifva klart, att
han icke varit apostlarnes lärjunge. I samma apologetiska syfte börjar
han 2 kap. med en berättelse om sin andra resa till Jerusalem , den
han företog på grund af en gudomlig uppenbarelse. Vid detta besök
framlade han för dervarande christne öfverhufvud och för apostlarne
särskildt sitt evangelium, i afsigt att få sin missionsverksamhet, såsom
han hittills bedrifvit den, formligen erkänd. Då fordran af den i Pauli
sällskap varande Hellenen Titi omskärelse framställdes, afslogs den-
samma af apostelen och hans följeslagare för de falska brödernas skull,
enär en eftergift åt dessa skulle haft till följd undergräfvandet af den
christliga frihetens grundsats. Beträffande apostlarne Jacob, Petrus och
Johannes åter, meddelade desamma åt Paulus ingen undervisning, utan
tvärtom sedan de funnit, att omskärelsens evangelium vore honom an-
förtrodt, och lärt känna den nåd, som var honom gifven, räckte de
honom handen till broderligt förbund, att han skulle vara hedningarnes
apostel och de sjelfva judarnes apostlar. Detta är det hufvudsakliga
innehållet af 2: 1—10. Frågan är nu, från hvilka fordran af Titi om-
skärelse utgick. Innan vi ingå på denna fråga, är. först nödigt att be-
stämma, hvilka dessa i församligen insmugna falska bröder (ztapel-
oaxtos Wevdadelgor) voro. Efter hvad v. 4 jemförd med Ap. G. 15:
1, 5 antyder, voro de fanatiske judechristne, som ansågo omskärelsen
och hela mosaiska lagens iakttagande absolut nödvändiga för delaktighet
i frälsningen, och som med denna grundsats måste uppträda såsom
motståndare till Paulus, hvilken predikade frälsningens delaktighet utan
lagen genom tron på Christus. Hade nu, såsom kritiken påstår, för-
samlingen och apostlarne just varit de, som enträget påyrkat Titi om-
skärelse !), så kan framställandet af en sådan fordran endast förklaras
ur deras åsigt om omskärelsens nödvändighet för delaktighet i frälsnin-
gen, och i sådant fall skulle ju både församlingen och apostlarne hört
till ”de falska bröderna.” Men att de judechristnes öfverhufvud skulle
hafva varit så fanatiska lagifrare, är man icke berättigad att antaga, då
ett sådant antagande vederlägges af den bestämda skilnad, Paulus gör
mellan dem och ”de falska bröderna.” Skulle det oaktadt vid detta
!) Så säger Hilgenfeld s. 79: ”Aus dem Galaterbriefe erhalten wir das sichere
Ergebniss, dass die Beschneidung eines heidenchristlichen Gehulfen des Paulus
der besondre Wunsch der Urapostel und der Urgemeinds war.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
