Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om konungens rätt att göra nåd. 13
utan Ständernas samtycke och det i den ordning, som för grundlags-
frågors behandling är stadgad, gifva restitution åt en prins, som enligt
Succ.-Ordn. $ 5 upphört att vara arfsberättigad till thronen, sedan han
utan konungens föregående tillstånd ingått äktenskap. Skulle åter de
administrativa stadgar, som konungen för statsförvaltningens regelbundna
gång utfärdat, innehålla mindre lämpliga vilkor för att sätta den en-
skilde i tillfälle att blifva använd i statens tjenst och man skulle löpa
fara att gå miste om tjenliga personers biträde, till följd deraf att de,
genom någon uraktlåtenhet att uppfylla ett eller annat af de för en an-
söknings upptagande till pröfning stadgade vilkor, förlorat tillfället att
till användning på en embetsplats eller för ett uppdrag komma i fråga,
är i sin ordning att regeringen för dess egen skull, om ej för den en-
skildes, må kunna bevilja restitution.
Hvad som emedlertid i detta hänseende kan blifva tvifvel under-
kastadt i ej ringa måtto, är huruvida konungen eger i förvaltningsväg
bevilja återställelse af den i administrativa stadgar föreskrifna tid, som
blifvit försuten, eller med andra ord huruvida den i administrativa stad-
gar utsatta tid skall anses för sådan laga tid, hvars återställande, der
den blifvit försuten, endast af Högsta Domstolen lagligen kan medde-
las. I detta afseende har praxis varit olika. Ena gången har man låtit
Högsta Domstolen afgöra saken, andra gången har konungen i Stats-
rådet beviljat restitution, för att ej tala om huruledes man af gunst och
nåde beviljat sådan, hvilket dock ej kan annat än anses i högsta grad
obehörigt !). Märkvärdigt nog kan emedlertid i vissa fall, trots det i
R.F. 17 $ innehållna imperatoriska stadgandet att alla ansökningar om
återställelse af försuten tid skola af Högsta Domstolen pröfvas och upp-
tagas, regeringen lagligen fatta beslut på administrativ väg, som inne-
bära restitution af försuten laga tid för den som deraf är i behof. Att
regeringen ej är frånkänd en sådan rätt, synes af Riddarhus-Ordningens
bestämmelse i $ 2, som tillerkänner konungen rätt att återställa den
tid, som blifvit försuten af en i adelig värdighet upphöjd person för an-
mälan till vinnande af introduction på Riddarhuset. Att regeringen bör
vara tillerkänd en sådan rätt i vissa slag af administrativa ärenden, bör
äfven lätt kunna inses. Vid tagen kännedom af de administrativa ären-
dena föranledes man särskilja å ena sidan sådana, som höra under ad-
mintstrativjusticen, hvarest fråga är om den enskildes skyldighet att
egna person och egendom i större eller mindre utsträckning åt statens
tjenst för statsändamålets främjande och rättighet att ej i större för-
hållande än andra medborgare betungasi detta hänseende, å andra sidan
3 Jfr Conmst.«Utsk. mem, vid Riksdagen 1853-—54 N;o 6 punkt 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
