Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 H. L. Rydin
rena förvaltningsärenden, som röra det sätt, hvarpå regeringen i sin verk-
samhet för samhällsändamålet skall kunna förskaffa sig frivilligt biträde
af de bästa och skickligaste personer, samt för billigaste pris de bästa
arbeten utförda. I afseende på det förra slaget af administrativa ären-
den är klart att, då de omedelbart röra enskildas rättigheter, måste
frågan om restitution af försuten tid blifva en rättsfråga och således
skälens giltighet pröfvas i enlighet med den stränga rättens fordringar
af Högsta Domstolen. Men i sednare fallet blifver frågan om huru-
ledes regeringen bäst skall kunna erhålla frivillig medverkan i sin verk-
samhet för statsändamålets främjande. Om nu den ypperste embets-
mannacandidaten uraktlåtit att iakttaga den tid, för ansöknings inlem-
nande, som föreskrifven blifvit för att komma i fråga vid ett embetes
tillsättande, eller den skickligaste entreprenören kommit efter den ut-
satta tidens utgång för att komma i fråga att användas vid ett bygg-
nadsföretag för statens räkning, synes väl naturligt, att konungen bör
ega rätt att bevilja återställelse af den försutna tiden för att sättas i
tillfälle att genom den lämpligaste personen bäst främja statens välfärd.
En rättighet så mycket naturligare, som det trångmål, hvari regeringen
blifvit försatt, skulle kunnat vara hjelpt, om konungen i enlighet med
den rättighet, den ekonomiska lagstiftningsmakten gifver honom, i den
administrativa lagen infört ett stadgande, deri han förbehållit sig, att,
der han så skäligt pröfvar, bevilja restitution. Eller skall möjligheten
att på andra skäl, än rättsskäl, som ega giltighet för domaremaktens
pröfning, kunna vinna det för samhället gagneligaste resultatet vara
regeringen afskuren? Kan det vara rimligt, att en sådan fråga om
återställelse af laga tid måste höra till Högsta Domstolen, der pröf-
vas och af densamma, som aldrig varit hörd vid fråga om den admi-
nistrativa förordningens stiftande, och ej heller varit med om tillämp-
ningen samt således är obekant med dess fel och brister, afgöras efter
den måttstock, som den såsom domstol måste antaga vid pröfningen af
hvad som skall anses för giltiga skäl, då fråga är om tredje mans rätt?
Detta skulle ju ej kunna annat än lända staten till men, äfven om den
enskilde, hvilken ej vunnit restitution, ej drabbades af någon olägen-
het. Naturligt synes vara, att konungen i Statsrådet eger pröfva och,
der han finner skäligt, bevilja restitutionen, blott den ej kommer i fråga
så sent eller under sådana förhållanden, att någon medsökande genom
restitutionsbeslutet skulle komma att lida intrång i redan förvärfvad rätt,
t. ex. den rättigheten, att utan längre tids uppehåll än det i enlighet
med gifna stadganden normala få sin ansökning pröfvad och afgjord.
Vill man emedlertid undvika den klippa, som 17 & R.F. innebär i
sin ovilkorliga bestämmelse om återställelse af försuten tid genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
