- Project Runeberg -  Upsala Universitets Årsskrift / 1861 /
10

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 G. K. Hamilton.

således vara mångfaldigt större än summan af omsättningsmedel eller
summan af de crediterade beloppen. Summan af de ena kan icke blif-
va lika med summan af de andra, utan att hvarje fordran multiplice-
ras med det antal gånger den användes för att tjena omsättningen så-
som bytesmedel. Summan af alla belopp, som äro personer crediterade
är summan af samhällets bytesmedel. Alla öfverflyttningar ifrån och
till olika credit utgöra deremot sammanräknade totalbeloppet af sam-
hällets omsättningar, af circulationen.

Härvid mäste naturligtvis värdet af de belopp, som crediterades
eller debiterades, med nägon enhet uppmätas, för att i sin ordning
kunna jemföras med de värden emot hvilka de utbyttes. Någon annan
måttstock för dem, än samma värdemätare som för andra varor i sam-
hället brukas, kan icke heller rimligtvis begagnas, emedan eljest ständig
olägenhet af reduction till densamma måste uppkomma. Såsom vi of-
van sagt mäste säledes fordringarnes storlek vara bestämd i den all-
männa värdemätaren, och deras värde vexla efter förändringar i dennas
värde, med hvilket de sålunda oskiljaktigt äro förenade. För öfrigt
vore det deremot för rörelsen i sin helhet tydligen ganska likgiltigt,
om mätaren vore af stort eller litet värde, äfvensom om den enhet
deraf som till uppskattningen begagnades vuvre större eller mindre, eme-
dan detta endast hade inflytande på storleken af de siffertal som nytt-
jades för uttryckande af fordringarnes belopp, men icke på storleken
af dessa. Endast i det fall att siffrorna blefve för stora, så att man
derföre med dem icke kunde beqvämligen röra sig, eller för små, så
att de icke lätt kunde delas — d. v. s. om den använda uppskattnings-
enheten eller värdemätaren vore allt för liten eller allt för stor i jem-
förelse med de förekommande omsättningarne —, kunde deraf någon
olägenhet uppstå.

Af den gjorda hypothesen skola vi nu begagna oss för att derur
draga några slutsatser af vigt för en rätt uppfattning af bytesmedlets
natur. Vi skola med stöd deraf söka sambandet emellan bytesmedlet
och samhällsförmögenheten, emellan bytesmedlet och kapitalet, emellan
bytesmedlets belopp och circulationens belopp.

I afseende på bytesmedlets förhållande till samhällsförmögenheten
är det påtagligt, att de crediterade summornas — fordringarnes — be-
lopp icke står i något nödvändigt förhållande till samhällsförmögenhe-
ten. Samhället kan öfverflöda på lifsmedel, kläder, böcker m. m., en
hvar kan vara försedd med en stor mängd af hvad man för tillfreds-
ställande af behofven eftersträfvar, men summan af de belopp, som
finnas personer crediterade kan ändock vara liten, om de flesta för
sina tjenster försett sig med en omedelbart användbar valuta. Ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:40:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uuarsskr/1861/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free