Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Penningar och Kredit. 27
har det å andra sidan blifvit just England och Nordamerika, som på
sin lott bekommit det nya guldflödets andra drygare hälft.
2. Om mynt.
Till en början begagnades de ädla metallerna likasom andra varor
efter särskild för tillfället gjord uppskattning, dervid deras vigt lades
till grund för jemförelsen. Häraf finnas spår i de gamla benämningarne
mark, livre, pound, hvilka benämningar ursprungligen betecknade en
motsvarande vigt silfver af vederbörlig finhet och först senare öfvergin-
go till benämningar på mynt, som likväl aldrig uppgingo till den vigt
som först varit afsedd !). De stora svårigheter och obehag, som må-
ste åtfölja en profning och vägning för hvarje köp, föranledde tidigt
guldets och silfrets afskiljande uti stycken af på förhand bestämd finhet
och vigt, hvilka angåfvos genom en & dem anbringad stämpel 2). Af
hvilken betydelse detta de ädla metallernas fördelande i mynt skall
hafva varit för deras användande såsom bytesmedel är ögonskenligt,
ehuru jemväl sedermera vid olika myntslags jemförande med hvaran-
andra och i allmänhet vid förhandlingar emellan olika länder det ur-
sprungliga vägandet och profvandet måste förekomma. Inom hvarje
land utbildas likväl förr eller sednare en bestämd myntfot, bestämman-
de myntens förhållande i afseende på deras finhet och storlek. På
graderna af myntets finhet eller storlek ligger naturligtvis föga vigt.
Den förra må lämpas efter hvad som är mest ändamålsenligt i afseende
på myntens prägling och slitning; den sednare efter beqvämligheten 3).
Hora än härmed bestämmes, måste alltid en viss myckenhet af guld
!) I Sverige har aldrig något sådant mynt som vägen mark silfrver före-
kommit. När markstycken först präglades, hade myntet redan så försäm-
rats, att de icke utgjorde mera än ’/,4 af en vägen mark 10-lödigt silfver.
2) Lydierna angifvas vanligen såsom det första folk, hos hvilket mynt
blifvit slaget. Möjligen menas af Herodotus, på hvars uppgift (I: 94) detta
stödjer sig, blott att Lydiernas mynt var det första af en viss blandning af
guld och silfver, eller Electron. De voro blott stämplade med ett hammar-
slag på ena sidan. I Europa slogos de första mynt på ön JEgina omkring
895 f. Ch. Gjutna kopparmynt förekomma först hos Romarne uti asset,
som först skulle utgöra ett skålpunds vigt i koppar, men under första Pu-
niska kriget reducerades för lättare betäckande af statens skuld. Möjligen
första, men ingalunda sista gången som detta beqväma sätt att genom mynt-
reduction lättare komma ifrån sina skulder blifvit användt.
3) Det Svenska silfvermyntet är 12-lödigt d. v. s. af 16 lod, som räknas
på en mark silfver, äro 12 rent silfrer, 4 bestående af tillblandad koppar.
Två skålp. victualievigt utmyntas till 100 stycken å 1 rdr rmt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
