Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Penningar och Kredit. 71
ovissheten om framtiden krediten inskränkes och tillgången på fritt ka-
pital minskas. Detta förändrade förhållande framkallar de vanliga följ-
derna, och om några oregelbundenheter af de föregående slagen — helst
af det andra — skulle förefinnas, så måste de nu framstå och bidraga
till krisens häftighet, äfven om de icke eljest varit större, än att de
under affärernas jemna gång efterhand skulle ordnat sig.
Sedan vi nu funnit hvilka orsaker, som verkligen äro de ursprung-
ligen verkande till en kris, finna vi lätt, att dessa äro det verkliga onda
och att krisen af dem blott är en naturlig verkan, en ansträngning af
naturen att befria sig ifrån det onda, som skall återföra det på något sätt
rubbade ekonomiska tillståndet i ett naturligt läge. Då, i följd af dessa
orsaker dels krediten stundom blir missbrukad, dels, när krisen inträffat,
icke vidare lemnar industrien det stöd, hvarvid denna är van, är det
ganska naturligt, att i länder med mera utvecklad kredit stöten både kan
vara och skall kännas starkare. Ofta nog är likväl krediten nog mäk-
tig att neutralisera orsaker, som eljest menligt skolat inverka, såsom
vid felslåendet af en skörd. I alla händelser finner man lätt, att äfven
missbruken af krediten, ehuru stundom i icke ringa mån medverkande
till krisens höjd, likväl dertill blott äro en secundär orsak, blott föl-
jande i spåren af de primära. Vidare är det påtagligt, att äfven dessa
missbruk oftast äro föranledda af en lagstiftning som förhindrat, dels
verksamheten eller mångfalden af kreditanstalterna ifrån ett derigenom
bättre regleradt användande af kapitalet, dels verksamheten af den
kraft som genom räntans höjande eller sänkande så väsentligt reglerar
det förhållande hvars rubbning ger anledning till handelskrisen. Att
egentliga kriser, d. v. s. öfvergående plötsliga rubbningar, hufvudsakligen
förekomma i samhällen med utbildad kredit, hvarken kan eller bör för-
nekas. Men i andra samhällen skulle dylika orsaker föranleda ett vida
djupare och mindre öfvergående ondt och för längre tider minska den
productiva kraften. Det är dessutom i fullkomlig öfverensstämmelse
med naturlagarne, att de högst utvecklade organismer alltid tillika äro
de mest känsliga; men för detta bör den högre utvecklingen väl icke
försmås? Då man anklagar krediten såsom rubbningens orsak, såsom
orsak till de derigenom lidna förluster, besinnar man oftast icke, att både
det förlorade och vida mera dertill’ varit en frukt af krediten, samt att
orsaken till att denna rubbning är så stor just är beroende på den
stora plats som krediten förut kunnat fylla och på den stora kapital-
kraft som den alstrat. I alla handelskriser är just upphörandet af
krediten det som är svårast att fördraga. Men icke skall man der-
före att en dyrbar sak möjligen kan förloras försaka den för alltid.
Vida bättre är det derföre, att äfven med fara för kreditens till-
fälliga försvinnande och dermed följande lidanden begagna sig af kre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
