Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 G. K. Hamilton.
diten, än att afstå ifrån begagnandet af en så stor kraft. I öfver-
ensstämmelse härmed må anmärkas, hurusom de länder, der krediten
icke vunnit utveckling, fört ett tynande lif, utan kraft att ens kunna
erfara en egentlig kris, och att de länder, der åter ett vidsträcktare
bruk af krediten gjorts, utan undantag varit sådana, der välståndet
stått högt, om det också stundom skakats af en och annan kris. Så
inträffade 1856 års fruktansvärda kris härstädes, just när Sverige un-
der de föregående åren hunnit ett högre stadium af välstånd &n någon-
sin tillförene. Den "lysande taflan” öfver landets tillstånd var icke
en sådan illusion, som man under krisen ville påstå; och beviset der-
för ligger deruti, att krisen kunnat öfvervinnas. Men om vi sålunda
också fasthålla, att icke krisen i och för sig är det onda, så må gerna
medges önskvärdheten deraf, att dylika våldsamma skakningar må kun-
na förebyggas. Medlet deremot är att finna deruti, att slika oregel-
bundenheter som föranleda kriser utjemnas så småningom allt efter som
de uppkomma, i stället för att med en våldsam stöt försvinna. Detta
åter kan endast ske genom två slag af frihet: bankernas frihet och
räntans frihet. Visserligen kunna äfven med dem samma yttre orsaker
förekomma, verkande till minskning af det fria kapitalet och sålunda
syftande till en handelskris, men genom inverkan af bankernas och rän-
tans frihet kommer den vållade skadan att jemnare fördelas, på längre
tid och på vidsträcktare område.
Bland de faror, som hota ifrån kreditens sida, vilja vi slutligen
nämna en, som väl icke egentligen tillskrifves krediten i allmänhet,
utan blott en särskild form deraf, nämligen
3. Öfverdrifven sedelutgifning.
Utgifvande af sedlar anser man lätt kunna medföra, dels de ädla
metallernas utströmmande ur landet, dels bankernas oförmåga att upp-
fylla sina förbindelser och derigenom vållade oförtjenta förluster hos den
sedelinnehafvande allmänheten. Hvad det första beträffar, så behöfva
vi icke, efter att ibland kreditens fördelar hafva påpekat möjligheten
att afvara en större eller mindre del af den metalliska penningestoc-
ken, ytterligare utveckla, hurusom det icke alls är något ondt deri,
att landet kan tillgodogöra sig detta kapital i en annan mera fördelak-
tig form och sålunda genom sedelutgifningen öka sina productiva krafter.
Det är .klart att, då det blott är för omsättningarne det metalliska
myntet behöfves, vigten också blott ligger derpå, att man har något
att verkställa omsättningarne med, som dertill är tjenligt, och icke på
den materia som dertill begagnas. För öfrigt inses lätt, att om om-
loppsmedlet består af både metalliskt mynt och sedlar, hvilket alltid
blir förhållandet, der sedlar fritt få utgifvas med skyldighet att inlösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
