Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Penningar och Kredit. | 73
dem, så har det en väsentlig egenskap framför ett blott metalliskt.
För säkerhet i alla möjliga transactioner ligger stor vigt derpå, att icke
plötsliga variationer i sjelfva omloppsmedlets värde ega rum, emedan
hvarje variation deruti i samhället medför största skada. Om qvan-
titeten af omloppsmedel minskas utan ökande i omloppshastigheten,
måste under förutsättning af ett lika antal omsättningar hvarje enhet
stiga i värde, de omsatta produkterna falla i pris. Nu inträffar lätt i
följd af tillfälliga omständigheter, att ett land någon gång blir tvunget
att, för liqviderande af sina inköp i ett annat land, skilja sig ifrån den
vara som allmännast gäller, såsom då tillfälligtvis de källor hvarifrån
det hemtat sitt spannmålsförråd blifva mindre ymniga, och ett större
belopp för detta måste betalas. Denna betalning kan och måste också
på längden göras med en större utförsel af produkter, men då ännu icke
industrien hunnit riktas deråt eller afsättningstillfällen derför öppnats,
är det i första hand ganska naturligt, att liqviden måste verkställas med
det allmänt gällande omsättningsmedlet, och qvantiteten häraf förmin-
skas. Verkställas omsättningarne i landet nu blott med mynt, så måste,
för att den minskade myckenheten skall kunna verkställa lika belopp
omsättningar, hvarje enhet deraf stiga, men detta försiggår icke utan ryck-
ningar och oförskylda förluster för dem, som lånat och nu måste åter-
ställa ett högre värde än de emottagit. I ett land med vana vid kredit
kan deremot bristen till en tid fyllas, dels genom fritt kapitals tilldra-
gande ifrån andra länder, dels genom spänstigheten hos sedelmyntet och
en medelst diskonteringarne långsamt förändrad industriell verksamhet.
Hvad vidare beträffar faran, att bankerna genom öfverdrifven se-
delutgifning skulle vålla sedlarnes försämring, och att sålunda personer,
som på god tro och under inflytande af sedvanans makt emottagit sedlar,
oförskyldt skulle göra förluster, gäller den egentligen i sådana länder, der
skyldighet att inlösa sedlar icke upprätthålles och der uteslutande rättighet
att utgifva sedlar, gällande såsom mynt, blifvit på en eller flera banker
öfverlåten. Då är det visserligen möjligt, att sedlar kunna utges i större
antal än som för omsättningarnes jemna gång erfordras, och att sådana
sedlar, äfven under öfvertygelse att banken är solid och kan fullgöra
sina förbindelser, falla i pris och undergå en försämring. Men deremot
om icke en sådan rättighet tillgodonjutes, drifvas bankerna af sitt eget
intresse, att icke utgifva mera sedlar, än allmänheten kan behålla och
som för rörelsen verkligen behöfvas. En bank har ingen vinst, utan
tvärtom stor olägenhet af att utgifva större antal sedlar än som hos
allmänheten behöfvas, emedan det öfverflödande beloppet genast åter-
vänder till banken med begäran om inlösen; och utgifvandet af för
mycket sedlar tvingar således banken att hålla en större vexlingskassa
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
