Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 & K. Hamilton.
hindrade honom ifrån en dylik affär genom att beröfva honom möjlig-
heten att genom andras öfverbjudande tilldraga sig det kapital som han
behöfver och som en mindre ersättning icke kan tillocka? Och detta
skäl eller vådan för låntagare är alltjemnt det hufvudsakliga, som an-
föres för räntans bindande genom lagen. Samma skäl som gälla emot
andra försök att fixera priser genom lag gälla äfven emot maximilagar
för räntan, som är att betrakta såsom penningens eller det fria kapi-
talets pris. Utan tvifvel är det i samhället vanligtvis ett godt tecken,
om räntan icke är hög, emedan det visar rikedom och välstånd; men
derigenom att man våldsaiut nedsätter räntan vinnes icke välstånd, och
det goda priset bevisar ej längre öfverfiöd. På lika sätt är det ock för-
månligt, om bröd fås för godt pris; men om man genom maximipriser
söker åstadkomma godt pris på bröd, förhindras brödets jemna fördel-
ning, tages det ifrån några, för att deraf gifva mera åt de förstkommande,
och åstadkommes alltså på det hela taget större brist, emedan bristen
alltid blir större, ju ojemnare fördelningen är. Det skulle derföre vara
öfverflödigt att här anföra några skäl för räntans frihet, om ej ännu i
dag förbudet mot högre räntas tagande i vår lag qvarstode och det så-
ledes i vårt land ännu är en pligt att göra sig reda för, hvarföre detta
lagbud är föråldradt samt bör borttagas. Man kan nöja sig med att
bevisa ett sådant lagbuds otillräcklighet, orättvisa och skadlighet.
Det ändamål, som sökes genom räntans bindande, är tydligen,
att på detta sätt skydda de lånebehöfvande ifrån öfverdrifna fordringar
af långifvarne. Man finner lätt nog, att detta ändamål på det hela icke
kan vinnas och att skyddet långt ifrån att gagna låntagarne länder
många af dem till skada; ty antingen — och i bästa fall, emedan la-
gen då icke har någon verkan — är förhållandet emellan tillgång och
efterfrågan af fritt kapital, hvaraf räntefoten lemnad åt sig sjelf be-
stämmes, sådant, att räntan af sig sjelf håller sig vid eller under det
lagstadgade maximum, eller ock är efterfrågan jomförd med tillgången
så stor, att endast genom räntefotens höjande jemvigt dem emellan kan
uppkomma genom utestängande af de concurrenter som icke hafva så
stort behof af kapital, att de för dess begagnande vilja betala ett för-
höjdt pris. Öm genom räntelagen detta förhindras, blir visserligen för
vissa låntagare möjligt att få penningar till bättre pris, än eljest, men
de andra, för hvilka kapitalet möjligen är ännu mera oundgängligt, kun-
na ej erhålla det till något pris, så vida de ej beqväma sig att bryta
emot lagen. Antingen måste de således helt och hållet blifva i af-
saknad af det möjligen alldeles oundgängliga kapitalet — hvilket mot-
svarar en oändligt hög ränta — eller ock vända sig till sådane i mo-
raliskt hänseende förkastliga personer, som just genom lagstadgandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
