Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Israöl Hwassers Minne. 9
Efter slutadt fälttåg återvände han i December 1814 till Upsala. Det
var dock icke blott de under kriget afbrutna vetenskapliga studiernas
starka interesse, som återförde honom efter hans första, men på erfaren-
het och inflytelse så rika, utflygt i verlden till den gamla universitets-
staden. Här verkade äfven en kraft, ömmare och ljufvare än vetenska-
pens. Det var kärlekens lycka som lockade honom hit, som här göt
öfver honom sin förtrollning och fyllde hans inre med onämnbara kän-
slor, af motsatt art till dem som fostrats vid dånet af -slagfältens ka-
noner eller fältsjukhusens jämmer. Det följande årets vår var han åter
i full verksamhet, afslutade den chirurgiska cursen i Stockholm och
företog sedan såsom läkare åt en grefve Löwenhjelm en utländsk resa,
hvilken skulle räcka ett år och sträcka sig till Tyskland, Schweitz, Italien
och Frankrike, men som genom grefvens dåliga helsa blef betydligt förkor-
tad. Efter sin andra återkomst till Upsala började han arbeta på sin
afhandling De typho contagioso, hvars begge första delar utgåfvos i
Upsala och hvars 3:dje del sedermera ventilerades i Abo, såsom specimen
för professionen i praktisk medicin derstädes, hvilken han, drifven af sin
starka håg för vetenskaplig forskning och akademiskt lärarekall, på sin
gamle gynnares Weltzins inrådan nu beslöt att söka. Våren 1817 ut-
nämndes han vid 26 års ålder af kejsar Alexander till medicine prac-
tic professor i Åbo och firade under högsommaren föreningen med sin
trolofvade, Dr. A. Wadsbergs dotter Anna Charlotta, hvilken genom
ädelhet och behag icke allenast beredde hans lefnads lycka och än mer
utvecklade den ädlare sidan af hans varelse, utan äfven, såsom han
sjelf plägade säga, blef en skyddsengel för hans vetenskapliga forskning,
I början af September 1817 lemnade Hwasser fäderneslandet, för
att med sin brud öfverflytta till Finland. De voro båda unga och oer-
farna. Den umgängeskrets, hvari hon dittills lefvat hade varit temligen
inskränkt. Han hade egentligen uppehållit sig vid universitetet och i
fält och hade inhemtat sin erfarenhet hufvudsakligen i studentkamma-
ren och på sjukhuset. Af hvad man egentligen kallar verlden kände
de båda knappt något. Båda voro de fattiga och i denna ställning
flyttade de öfver till ett för dem alldeles främmande land, der de ännu
icke hade några vänner och der han skulle emottaga en befattning, som
visserligen var stor och betydelserik, men hvilken han ännu i intet af-
seende kände sig vuxen. Men de voro rika i kärlek och hopp, och ungdo-
mens glans med alla sina ljusa aningar och förhoppningar hvilade öfver
deras framtid och upplyste det okända land, som skulle blifva deras hem.
De sår, ur hvilka det Finska folket under 1808 års krig utgöt
sin lifekraft i så ärorika men fruktlösa strömmar, voro allt för djupa,
för att den förlamande inflytelsen deraf icke äfven skulle sträcka sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
