Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om den hvita blodcellen. 3
selsatte sig med deras undersökande och beskrifvande både hos men-
niskor och djur.
Då man besinnar, att det sjuttonde seklets mikroskopister, såsom
Malpighi, Leuwenhoeck, Swammerdam m. fl. vid sina under-
sökningar nästan uteslutande begagnade sig af enkla linser af jämförelse-
vis ringa styrka, så må man ej förundra sig, att denna forskningsart
under sådane förhållanden ej nådde någon synnerlig höjd. En väsendt-
lig förbättring af de materiella hjelpmedlen infördes af Euler, då han
1780 försåg det sammansatta mikroskopet med achromatiska linser, en
förbättring, som betydligt underlättade och påskyndade utvecklingen af
denna forskningsart. Det var dock först omkr. 1830, som mikrosko-
pets construction vann den utbildning och fulländning, att den mikro-
skopiska anatomien kunnat med sådan framgång idkas, som under de
sista decennierna af innevarande århundrade verkligen varit förhållandet.
Hvad specielt beträffar läran om blodets formelementer, så blef den
under sådana omständigheter en lång tid föremål för endast få forskares
intresse och arbete, så att från hvardera af de två förra århundradena
egentligen blott en enda man förtjenar att nämnas, som med skicklighet
i mikroskopets användning, noggrannhet i observationen och utförlighet i
framställningen bearbetat densamma. Under det sjuttonde seklet var
det, såsom nämndt är, Leuwenhoeck som deråt egnade ett serskildt
studium. Hans arbeten innehålla den första tillstymmelsen till denna
lära och äro, såsom man lätt kan föreställa sig, behäftade med åtskilliga
felaktigheter. Så antog han t. ex., för att kunna förklara den olika
färgintensiteten, att hvarje röd blodkula bestod af 6 gula, hvarje gul
af 6 hvita. Noggrannare och i större omfattning bearbetades detta ämne
i förra århundradet af William Hewson. Han beskrifver riktigt blod-
cellernas form och beskaffenhet hos menniskan och ryggradsdjuren; han
uttalar äfven på grund af sina observationer i hufvudsaken sanna åsig-
ter om deras ursprung och bildning. Då äfven Hewson vid sina un-
dersökningar hufvudsakligen använde enkla linser, så kan man ej annat
än förvånas öfver den noggrannhet och insigt i ämnet, som utmärker
hans arbete !). Han stod i detta hänseende synbarligen långt framom
sin tid och man torde med skäl kunna instämma i Milne Edwards’
påstående, att Hewsons arbeten innehålla fröet till alla de i våra
dagar gjorda upptäckterna inom detta område. Under de första decen-
nierna af innevarande århundrade saknade denna lära visserligen ej ut-
!) W. Hewson. Experimental Inquiries. Part. IL Experimental inqui-
ries into the formation of the red particles of the blood. Lond. 1777. Efter
Hewsons död utgifren af Magnus Falconar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
