Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 Frithiof Holmgren.
märkta bearbetare, såsom Rudolphi, Prevost och Dumas, Joh.
Miller, C. H. Schultz och många flera !), som med tillhjelp af för-
bättrade mikroskoper kommo till mera öfverensstämmande resultater.
Men att dessa undersökningar ej kunde leda till något egentligt, för
vetenskapens vidare utveckling i betydligare mån gagnande resultat, utan
måste stanna vid en mer eller mindre betydelselös beskrifning af de ob-
serverade föremålen, var naturligt, så länge dessa stodo såsom enstaka
företeelser utan analogier med någon annan inom organismen förekom-
mande bildning.
Denna brist på anslutningspunkter utgjorde ett väsendtligt hinder
för denna läras vidare utveckling i anatomiskt hänseende; ty man måste
naturligen under sådana omständigheter arbeta mer eller mindre redlöst,
utan någon ledande tanke, utan något bestämdt syfte. Den anatomiska,
likasom all annan empirisk forskning, kan icke undvara tankens led-
ning, och förfaller utan densamma till ett tröttande och fruktlöst hand-
arbete. En sådan tanke, en ledande princip fattades den mikroskopiska
forskningen. Den behöfde en ny arbetsplan, en enhet i de spridda upp-
täckterna, — med ett ord: den var redan i det fjerde decenniet af det
innevarande århundradet väl mogen för en reformation. En sådan in-
träffade också.
Den nya tanken, den nya upptäckten, som tidehvarfvet födde, var
cell-läran. De första rörelserna i denna riktning utgingo från botani-
sternas läger. Man hade väl länge sett växtcellen i dess utbildade till-
stånd och Rob. Brown hade fästat en närmare uppmärksamhet vid
den i cellen befintliga kärnan; men dessa enstaka observationer voro ej
före Schleiden’s uppträdande genomträngda af någon physiologisk
tanke. I sin afhandling Beiträge zur Phytogenesis 2) gaf Schleiden
cell-läran sin första vetenskapliga grundläggning genom att bringa ord-
ning och system i de spridda iakttagelserna. Hans hufvudsyfte med
denna afhandling var att visa cellens uppkomst och bildning, sådan som
han genom noggranna undersökningar trodde sig hafva funnit densamma;
och om också sednare forskare härutinnan kommit till andra resultater
och cell-läran derigenom i vissa delar undergått en omgestaltning, så an-
ses dock med rätta Schleidens arbete såsom dess första upprinnelse.
Man kom derigenom till den kännedomen, att cellen var den gemen-
samma utvecklingsprincipen för växtens alla delar och trodde, att detta
förhållande utgjorde ett väsendtligt skiljemärke mellan växt- och djur-
!) Vidare härom kan ses hos Nasse: art. Blut, i Wagner’s Handwör-
terbuch d. Physiologie s. 86—987.
2) Mällers Archiv. 1838 ss. 138—176.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
