Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om den hvite blodcellen 37
man lätt kan inse, ganska svårt, om ej rent af omöjligt. Den hvita
cellens innehåll, kornigt eller homogent, är emellertid i olikhet med den
röda cellens ofärgadt. Dock gifves det cellformer inom blodet, som till
alla sina öfriga charakterer öfverensstämma med den hvita cellen, men
hvilkas innehåll är mer eller mindre he&matinfärgadt. Dessa öfver-
gångsformer finner man dels inom blodströmmen i allmänhet, såsom
hos fostret och hos grodor med exstirperad lefver !) dels inom vissa or-
ganer såsom mjelten. Vi återkomma sedermera till dessa öfvergångs-
former. Stundom finner man under vissa pathologiska förhållanden hvita
blodceller med pigmentkorn i sitt innehåll ?).
Den hvita cellen eger, i olikhet med den röda, normalt en kärna,
ofta flere. Denna kärna har vanligen ett kornigt utseende och ojämna
conturer. Hos de smärre cellerna fyller den nästan hela cellen, så att
membranen ligger tätt sluten omkring densamma och först genom till-
sats af något reagens derifrån liksom aflyftas. I allmänhet skymmes
kärnan af cellens korniga innehåll, så att den först vid tillsats af rea-
gentier blifver synlig. Vanligen träder den redan fram vid behandling
med vatten, i vissa fall åter behöfver man tillsätta en utspädd ättik-
syrelösning, för att den skall blifva synlig; åtminstone framträder den
i sednare fallet långt hastigare och tydligare än i det förra, Hos de
större cellformerna är kärnan vanligen i förhållande till cellen mindre,
och oftast finner man den vid förutnämnde behandling på mångfaldigt
sätt afvikande från den ursprungliga runda formen. Genom insnörnin-
gar och afdelningar af dess massa antager den dervid många olika for-
mer, blifver bönformig, tvådelad, hästsko-, biscuit-, klöfverbladsformig
0. 8& Vv. Stundom ligga 3, 4 och flera smärre kärndelar samman-
hängande i en halfkrets, så att de tillsammans likna en del af ett rad-
band. Stundom ser man kärnan sönderfalla i tvänne eller flera, från
hvarandra fullkomligt fria delar. Dessa phenomener kunna ej förklaras
såsom en vanlig för cellnybildning förberedande kärndelning, utan måste
betraktas såsom ett sönderfallande med tendens till kärnans upplösning.
Man har också velat förklara detta phenomen såsom en följd af ättik-
syrans inverkan. Deremot talar likväl den omständigheten, att olika
celler vid samma behandling förhålla sig olika, så att i somliga kärnan
förblifver rund; och detta är isynnerhet förhållandet med de relativt
större kärnorne, som här i allmänhet kunna anses tillhöra yngre celler.
Om också ättiksyran befordrar detta sönderfallande, så synes likväl
tendensen dertill redan på förhand finnas och sjelfva processen ega rum
!) Moleschott: nyss citerade afhandling ss. 81, 83.
2) Jfr Virehow. Cellularpathologie s. 198,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
