Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 Frithiof Holmgren.
sammare än den öfriga blodströmmen, hvars hastighet angifres af den
fart, med hvilken de röda cellerna jaga undan i den centrala strömfåran.
De sålunda utefter väggen rullande hvita cellerna stanna stundom i sitt
lopp och förblifva långa stunder qvarsittande, släppa sedan hastigt väg-
gen och fortsätta sin väg. Detta beror ej på någon stagnation hos vät-
skan, ty under det en cell sålunda liksom sitter fast kunna andra obe-
hindradt rulla förbi, och deras hastiga lossande från väggen står ej i
samband med pulsstöten. Detta phenomen förledde i början E. H. We-
ber till det antagandet att blodkärlen lågo inneslutna, hvart och ett
inom ett lymphkärl eller lymphkärlplexus, och att sålunda den lång-
sammare strömmen med de hvita cellerna, — lympheellerna, — rörde
sig i det yttre kärlet mellan dettas och det deruti inneslutna blodkärlets
väggar, — såsom förhållandet är hose åtskilliga lägre djur !). Man har
dock — och äfven Weber — öfvertygat sig att här blott existerar en
enkel kanal och Acherson har förklarat detta phenomen i det lång-
sammare flytande strömområdet eller, såsom det kallats, Webers ”träge
Schicht” genom de hvita cellernas så kallade klibbighet, tillfölje hvaraf
de sträfva att hålla sig qvar vid kärlväggen.
Den hvita cellens specifika vigt är mindre än den rödas. Hal-
ler man derföre blodet i lösning, så har man alltid att söka de hvita
cellerna i de öfre lagren, under det att de röda genom sin större tyngd
sjunka mot bottnen. I coaguleradt blod finner man äfven de hvita cel-
lerna i stor mängd i det öfversta lagret. Denna den hvita cellens min-
dre specifika vigt betingar äfven det charakteristiska utseendet hos den be-
kanta så kallade crusta inflammatoria.
Man har tillagt den hvita cellen förmågan af contractilitet.
Det är till följe af denna den hvita cellens egenskap, som de ofvan
anmärkta, från cellens typiska runda form afvikande, gestaltförändrin-
garne uppkomma. Man kan nämligen under mikroskopet observera huru
dessa celler inom en temligen kort tid genomgå flere olika phaser. Ån
utsända de ett fingerformigt utsprång åt en sida och blifva derigenom
klubbformiga, än utskicka de tvänne dylika, då de förete den bipolara
formen o. 8. v. Dessa utsprång indragas ånyo och cellen behåller den
spheriska formen eller utsänder åt andra håll nya utsprång o. s. v.
Stundom dilaterar sig cellen på en gäng i horizontalplanets alla dia-
metrar för att ånyo contrahera sig. Dessa förändringar ske långsamt,
så att sjelfva rörelsen ej kan observeras, men dess olika resultater kunna
likväl iakttagas inom loppet af en half timme eller mindre. Olika för-
hålla sig i detta afseende de enskilda cellerna dels hos samma dels hose
!) E. H. Weber. Mällers Archiv. 1838 s. 454.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
