Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 Frithiof Holmgren.
nare tider blifvit införd af Wharton Jones. Han anser nämligen,
att den röda cellen bildas af den hvitas kärna — således ej genom
ytterligare tillägg af någon beståndsdel, utan tvärtom genom membra-
nens och innehållets bortfallande. Denna åsigt delas af Todd och
Bowman, som dock finna svårigheter vid dess antagande deruti, att
hos de djur, hvilkas röda celler ega en persisterande kärna, det röda
innehållet ligger mellan cellmembranen och kärnan, som sjelf icke är
färgad; och vidare deruti, att ett sådant förvandlingssätt skulle inskränka
sig till en enda djurklass. Bennett omfattar äfven Wharton Jones
åsigt — hvilken emellertid icke tyckes ega något stöd, hvarken i någon
direct observation eller några analogier inom cell-lifvet föröfrigt. Den
torde också knappast hafva vunnit några anhängare utom England.
Hos de djur, hvilkas röda celler fortfarande behålla sin kärna, och hos
hvilka den hvita cellen constant är mindre än den röda, antaga de ett
annat förlopp vid ombildningen, nämligen att den hvita cellen hel och
hållen förvandlas till röd genom upptagande af hematin-innehåll.
Den åsigt, för hvilken de flesta skälen synas tala, är Köllikers.
Enligt densamma ombildas nämligen den hvita cellen i sin helhet till
röd på det sättet, att den förlorar sin kärna, afplattas och bildar ha-
matin i sitt innehåll. Denna process är ganska enkel. Man måste
dervid tänka sig att kärnan upplöses och hematin genom en chemisk
process bildas af dess beståndsdelar, samt i sammanhang dermed en
formförändring af celler kommer till stånd. Detta föreställningssätt lå-
ter ganska väl förena sig med åtskilliga förhållanden hos den hvita
cellen och dess utvecklingshistoria. En vanlig och välbekant företeelse
inom den hvita cellen är kärnans delning, — en delning som ofta är
alltför oregelbunden för att med skäl kunna anses såsom en vanlig in-
ledning till en cellförökningsprocess genom delning. Den häntyder fast-
mer på ett sönderfallande, sådant som enligt cell-läran eger rum,
då cellens egentliga vegetativa period upphört och den står på väg att
sluta sina functioner eller öfvergå till en högre utvecklingsform. San-
nolikheten af hematinets bildning inom cellen — och af kärnans be-
ståndsdelar såsom material — vinner styrka dels deraf att jernet, som
är en charakteristisk beståndsdel af hematinet, äfven finnes i den hvita
cellen, såväl hos vertebrata som hos evertebrata, hvilka endast hafva
hvita celler 1); dels äfven deraf att den hvita cellens kärna under vissa
omständigheter, såsom vid behandling med ättiksyra, antager | hema-
tinfärg.
’) Jfr. & ex Carpenter, Principles of Femnin Physiology. Fourtb. Ed.
8. 188 och 455,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
