Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116 Frithiof Holmgren.
apparat — den såkallade fettkörteln eller vintersömnkörteln —
hvilken, belägen i trakten af hjertat, vid vintersömnens början befinnes
betydligt utvidgad och sträckande sina flikar i flera riktningar utom
bröstkorgen. Denna körtel är till sin histologiska construction att be-
trakta såsom en bindväfsbildning, en apparat af "”fetteellväf.” — Vid
vintersömnens slut befinnes det i alla organers bindväfsbildningar upp-
lagda fettet mestadels försvunnet och den nämnde körteln betydligt till
sin volum reducerad — fettet har åtgått för lifsprocessens, särdeles re-
spirationens underhåll. Efterse vi närmare, hvarest inom bindväfven fet-
tet förekommer, så finna vi att det alltid utgör cellernas innehåll. Bind-
väfscellerna kunna nämligen fylla sig med fett, blifva runda och för-
vandlas till såkallade fettceller.
Det är sålunda klart, att det är genom lymphkärlsystemet i dess
vidsträcktaste mening, som det för lifsprocessens underhåll nödvändiga
fettet tillföres blodet. Men detta kärlsystem förer också constant andra
ämnen — såsom t. ex. en ej obetydlig mängd albumin — hvilka måste
anses såsom för blodet vigtiga näringsämnen; och man kan betrakta
såsom en afgjord sak, att blodet från lymphkärlsystemet erhåller sina
chemiska råämnen. Den vigtiga rol, som bindväfscellen dervid spelar
är af det föregående lätt insedd.
Men från samma håll hämtar blodet äfven en ännu vigtigare be-
ståndsdel för sin regeneration, nämligen sina nybildade morphologiska
elementer — de hvita blodcellerna. Åfven dessa utgå, såsom vi sökt
visa, från bindväfven och dess derivata, och äro under alla omständig-
heter att betrakta såsom afkomlingar af bindväfscellen. Häraf inses
tydligt bindväfvens stora vigt och betydelse, såsom den normala källan
för regenerationen af blodets elementer.
Man har i allmänhet tillskrifvit bindväfven en helt ringa grad af
lifsverksamhet, en trög ämnesomsättning och öfverhufvud betraktat den-
samma såsom en slags rest efter en föregående bildningsperiod, en qvar-
lefva af embryoalväfnad — Fransmännens tissu embryoplastique. Enligt
denna uppfattning skulle dess celler eller kärnor i allmänhet förblifva i
ett tillstånd af hvila eller overksamhet och endast under gynnsamma
förhållanden kunna väckas till en lifligare verksamhet. Antagandet af
en absolut overksamhet hos dessa elementer är, enligt vår mening,
ophysiologiskt; — bindväfscellen eger otvifvelaktigt sin betydelse för or-
ganismens normala nutrition och tjenar, såsom vi sett, som en ständig
källa för blodets regeneration. En relativ hvila omväxlande med en
melthiere.” Moleschotts Untersuch. z. Naturlehre etc. Bd. L e, 222, Bd.
IL s. 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
