Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 R F. Fristedt
den, vi först definierat. !’) En annan, ganska ovanlig förstoring af
Iamatologien är den af Kopetzky,?) som bland dess föremål infört
vis medicatriz nature med alla de sjukdomsprocesser, hvari den yttrar
sig, — ett förslag, som ej haft, ej heller förtjenar efterföljd. — Men
hvilket omfång än må hafva tillagts Iamatologien af olika författare,
bar den dock alltid innehållit en mängd alltför olikartade elementer
för att kunna betraktas eller behandlas såsom en vetenskap. Man har
derföre allmänt brukat att blott anföra Iamatologi såsom ett collectiv-
namn för flera skiljda vetenskaper, de der sammanhänga med hvar-
andra hufvudsakligen genom deras 1 medicinskt hänseende gemensam-
ma ändamål. Ganska få författare finnas, som derifrån utgöra ett
undantag, ss. Hoppe?) och Kopetzky,?) hvilka betrakta hela Iama-
tologien såsom en enda vetenskap, hvilken de dela omedelbart i klasser
med talrika ordningar och underordningar. På det mest afvikande
sätt förfar den sist nämnda författaren, i det han begränsar sina af-
delningar så, att de ej sammanfalla med de vanligen antagna, hithö-
rande vetenskaperna, och till följe deraf måst tillägga dem förut ej
använda, af grekiska ord sammansatta namn, hvilka aldrig af någon
annan sedermera blifvit begagnade.
Iamatologiens vetenskaper hafva af olika författare blifvit både
grupperade, begränsade och benämnda på flerfaldigt olika sätt. Att
framställa och undersöka de skiljda åsigterna bäröfver, skulle föra oss
för långt från vårt ämne, hvarjemte skilnaden i värde mellan mån-
ga försök i denna väg icke kan anses stor, emedan de skett likasom i
förbigående i inledningar till arbeten i Pharmakologi, för att antyda,
hvilka gränser man velat gifva denna sistnämnda. Det vare här nog
att bland de många, såsom af Ronander, Djörup, Schr off, Perei-
ra, Werber’) m. fl. anföra blott ex indelning af Iamatologien i större
hufvudafdelningar och sedermera uppehålla oss endast med den ibland
dessa, till hvilken Pharmakognosien hörer, näml. Pharmakologien. —
Med anledning af den sedan äldre tid erkända indelningsgrunden, ’)
!) Vogt, anf. st., sidd 2—3; Hoppe, anf. st.; S. Krahmer, Aerztliche
Heilmittellehre. Halle 1861, sidd. 3—4.
2) J. Kopetzky, Succincetum Ilamatologie systema. Vindob. 1839.
3) Anf. st.
1) B. W. H. Ronander, System i Pharmacologien. Stockh. 1828, sidd.
4—5; M. Djörup, Haandb. i Pharmacologien. Kjöbenh. 1834, sidd. 1—2;
C. D. Schrof, Lehrb. d. Pharmacologie. Wien 1856; sidd. 2,7—9; W. J.
A. Werber, Spec. Heilmittellehre. Erlangen 1859, Band L, sid. 15; Pereira,
anf. st.
3) Jfr Hartmann, anf. st., Vol. L, sidd. 45—49.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
