Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Studier i Allmän Pharmakognosi. $
IL
Pharmakognosiens förhållande till närbeslägtade
vetenskaper.
1. Om JIamatologien.
Iamatologi är det sammanfattande namnet på alla de vetenska-
per, som hafva till föremål för sin behandling de yttre potenser, som
tagas i anspråk för vårdande (bibehållande eller återställande) af den
normala beskaffenheten hos menniskans (och husdjurens) kroppsliga
organism. Denna vetenskapsgrupp har derföre ett verkligen storartadt
omfång. Den innesluter nämligen inom sig å den ena sidan alla så kal-
lade medicinska naturvetenskaper, så väl de mathematiskt-physiska,
de biologiska: och de chemiska, som psychologi, alla dock blott för så
vidt de hafva afseende på läkarekonstens yttersta praktiska ändamål,
— och å den andra sidan många på dessas grund byggda tillämp-
ningsvetenskaper. Genom den gifna definitionen hafva vi bestämt
Iamatologiens omfång, såsom det nu vanligen antages. Det är äf-
ven i denna betydelse, som den tillika benämnts JIatreusiologi,
Akologi !) eller Materia medica i detta uttrycks vidsträcktaste be-
märkelse 2), ja till och med Pharmacologia (in genere). ?) Några
författare finnas emedlertid, som gifvit Iamatologien ett helt olika om-
fång emot det, vi nyss angifvit. Bland dem behöfva blott i förbi-
gående nämnas de, som benämna Iamatölogi hela den vetenskaps-
grupp, som afhandlar allt, som för så väl den andliga, som kropps-
liga sidan af menniskans varelse eger någon helsosam kraft, men hvil-
ka tillika, medgifvande omätligheten af allt dithörande vetande, äfven
antaga en Iamatologi i inskränkt bemärkelse, som sammanfaller med
!) Z Schöman, Lehrb. d. Arzneimittellehre. Jena 1853, sid. 2; Jfr J. Pe-
reira, The Elements of Materia medica and Therapeuties Ed. 3. London
1849, sid. 1.
2) Ph. E. Hart mann, Pharmacologia dynamica. Windob.1816, Vol. 1, sid.
1; Pereira, anf. st. etc.
3) Hartmann, anf. st.; Ph Fr. V. Vogt, Lehrb. d. Pharmacodynamik
Giess. 1821, sid. 3; J. Hoppe, Neues System d. Heilmittel. Leipzig 1837,
sid. 5. — Anm. Iamatologiens objecter, för hvilka Tyskarna fastställt be-
nämningen ”Heilmittel”, kunna vi benämna botemedel till skilnad från läke-
medel (== ”Arzneimittel”), hvilka blott utgöra en afdelning af de förra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
