Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Sveriges inflytande på Konungavalet i Polen 1704. 27
var försvunnen; oro och nedslagenhet beherrskade sinnena. Sapieha
var så nedstämd, att han för ett ögonblick förlorade fattningen.
" Märkvärdigt nog lät cardinalen just under dessa svårigheter sitt
hat mot konung August utbryta på ett sätt, som man ej skulle hafva
väntat. Sapieha berättar !) om ett högst märkligt sammanträde emellan
kejserliga sändebudet Zinzendorff och cardinalen, hvarvid Sapieha varit
närvarande. ”Engelska folket”, hade cardinalen med hetta yttrat, ”hade
gifvit goda exempel, då det än dref i landsflykt, än straffade med dö-
den dåliga konungar. Polen, mera fritt än England, tålde förtryck.”
Dertill svarade Zinzendorff, att om Polackarne kunde, sedan de afsatt
konung August, sätta honom ombord på ett skepp i hafvet och föra
honom till Indien, så ville han för sin del icke allenast gilla afsätt-
ningen, utan äfven dertill bidraga. Men nu skulle konung August, om
han afsattes, genast arbeta på att återkomma. Hvartill kardinalen i
vredesmod svarade, att det ingalunda vore nödigt att skicka honom så
långt bort; ”den kortaste vägen för honom och den fördelaktigaste för
Polen skulle vara till ett rum tre alnar under jorden.”
Väl vidtogos af svenskarne åtskilliga åtgärder för att mildra soldater-
nas framfart och intrycket deraf. Stenbock återställde sjelfmant med en
höflig skrifvelse Karmeliternunnornas tillhörigheter. Öfverste Mejerfeldt,
som förde befälet i Lublin, erhöll befallning att förklara sig öfver hvad som
förefallit 2). Men intrycket af hvad som skett kunde icke utplånas. Endast
få senatorer infunno sig hos cardinalen. Många vågade icke komma så
länge konung Aungust stod qvar i landet med sin här och hade fullt
upp med penningar 3). Andra afskräcktes af ryktet om Svenskarnes
våldsamheter. Sammanträdet måste uppskjutas.
”Kardinalen vill gerna afsättningen”, skrifver Wachschlager till
Piper, ”men fruktar att adeln bryter halsen af honom, i tanke att han
dragit Svenskarne in i landet. Derföre vill han lugna dem först och
visa klart, att konung August har orätt, i fall han ej uppfyller de
svåra vilkoren. Jag har sagt cardinalen från konungen, hvilken belö-
ning han har att vänta, om han genomdrifver afsättningen. Han sva-
rade, att han icke vore någon Lubomirski: han vore konungens sak
3) I bref till Piper af den 10 Februari. :
2) Han skrifver den 13 Februari 1703: ”Jag har nyss skickat en decla-
ration, hvaraf synes allt hvad jag har för att excusera mig. Af tiggar-
munkarna har jag aldrig i mitt lif trott mig kunna få något, men jag manar
dem, för att visa de andra, att ingen skonas. För nunnorna är första på-
lagan af mig nedsatt till hälften. Jag har gjort och gör allt möjligt”
3) Man trodde sig veta, att Czaren hade bistått konung August med en
stor summa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
