Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Sveriges inflytande på Konungavalet i Polen 1704, 35
Den allmänna tröttheten vid en så allmän och långvarig förvirring,
den lifliga önskan efter fred, missnöjet med de oroande gästerna, som
grep efter hvarje utsigt till förändring, vunno för företaget många bunds-
förvandter. Confederationen växte synbart och kände sig sjelt stark.
Dess framgång berodde likväl hufvudsakligen på det stöd, som Carl XII
kunde vilja gifva åt dess bemödanden. Icke utan svårighet vanns detta
understöd. Konungen dröjde länge DÅ att öppet uppträda för confederatio-
nen: han lade icke synnerlig vigt på en utväg, som icke bereddes genom
egna vapen. Åndtligen gaf han sitt svar, och det utföll gynnsamt: Carl
XI lofvade skicka fullmäktige till församlingen i Warschau och sluta
fred. Eröfringen af Thorn, i Oktober 1703, gaf ännu mer eftertryck
åt hans ord.
Snart inlupo från alla håll försäkringar och förbindelser af dem
som ville tillträda confederationen: från de Preussiska Palatinaterna,
från Cujavien, Plotzk, Debrzin, likasom från kronarméen och dess fält-
herre. Äfven Potocki och Oginski gåfvo goda löften.
Förgäfves höll konung August en rådssammankomst i Javorow 2).
Hans der gjorda framställning om förbund med Ryssland vann icke
gehör. Rhensköld med en stark afdelning af Svenska krigsmakten in-
tågade i Stor-Polen; under hans skydd växte confederationen synbart.
Åndtligen sammankallade cardinalen, ”emedan konungen nu ville freden”,
republikens adel till Warschau, hvarest den 20 Januari 1704 en all-
män församling öppnades. Carl XII lät till densamma afgå tvänne
sändebud. Det ena af dessa sändebud var den i de Polska angelägen-
quil a eu de la munificence de sa Majesté, il ne manquera pas de faire
part a ces Mrrs les Conseillers qui sont auprés de lui. Il y en a aussi
des Capitains elus qui sont obligés de lever du monde, c’est a dire les Gen-
tilhommes de ces deux Palatinats. Cest tant pour soutenir Monsieur le
Marechal de Confederation, que pour s’opposer aux insultes faites contre la
Confederation, dont on nous menace particulierement avec Mrrs de Livonie.
Et de la protection de sa Majesté, comme aussi de sa munificence, je prens
pour une chose seure sa promesse, c’est pourquoi je ne fais plus de fagons
avec elle, mais je prie trés humblement, que je puis estre secouru au plus
tot, car en verité, je me suis déja si epuisé, que je n’ay presque plus rien
a engager, et je suis obligé encore plusieurs des Capitains mes Camarades
qwils ne sont poinct en estat de pourvoir de toutes choses. Ayez donc
Monsieur d’egard pour cela, donc je vous souplie d’expedier au plus tot
Monsieur Limont avec la munificence de sa Majesté, car sans cela il me sera
impossible de servir et contribuer comme il faut a la gloire de sa Majesté
qu’au bien publique.”
!) ”I Stor-Polen går verket väl, allenast det härifrån nnderstödes.” Herme-
lin från fältlägret vid Thorn den 7 Sept. 1703.
2) Den 10 November.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
