Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om det Absolutas begrepp, T
sätt, i förhållande till hvilkas oafvfsliga fortgång, vare sig att denna
fattas såsom en coexistens eller en graduell succession mellan det sinn-
liga och det andliga, det enda mål, hvarom man med skäl kan tala,
är hvarje enskildts ätergång till det allmänna, — visserligen för att
detta ånyo skall utbreda sig i existensformer, o. 8. v. in infinitum.
Dock, äfven detta sista sätt för begagnande af begreppet och ordet
mål, innebär en oegentlighet. Visserligen utgöra den rena enheten
och kraften det enda verkligen absoluta, i förhållande hvartill hvarje
bestämd tillvarelseform är ett relativt och ett försvinnande moment.
Såvida dock, som denna bestämda tillvarelseform likaväl, å andra
sidan, är en realisation och en närvaro af det Gudomliga samt dess-
utom i sin gifna charakter såsom sådan är oberoende af den indivi-
duella varelses frihet, som just i denna form eger sin verklighet; såvida
blir ock denna sistnämndes egentliga uppgift, fullkomlighet och reli-
giositet i hvarje moment af sitt lif, att vara hvad han ej kan und-
vika, och i denna sin gifna existens veta sig i nyssnämnda betydelse:
hvaraf den förening af nihilism in abstracto och evdemonism, i oänd-
liga grader af raffinement, som i hvarje praktisk tillämpning af pan-
theismen utgör en återkommande företeelse.
Sammanfatta vi hvad som härmedelst i afseende på den oveten-
skapliga theismen och på pantheismen blifvit mera antydt än det ge-
nom en fullständig deduction kunnat bevisas och vetenskapligt rätt-
färdigas; så skulle man, med ett från Herbart lånadt uttryck, kunna
beteckna dessa åsigter i deras relativa motsats och med hänseende
till de svårigheter, hvilka redan vid en hastig öfverblick visat sig
vidlåda hvardera, så, att om den förra, betraktad såsom ett med-
vetande om det Gudomliga, innehåller ett verkligt men otänkbart,
den sednare i samma hänseende väl synes förete ett tänkbart, men
overkligt. Eller i fri omskrifning: liksom det omedelbara medvetan-
dets innehåll, om det också i sig eger det Absoluta och sanna, dock,
såsnart detta skall fattas och fixeras i föreställningens form, för den
tänkande betraktelser smälter bort och upplöser sig sjelft, så gäller
å& andra sidan icke mindre, att detta sanna och absoluta så litet ge-
nom ett blott abstraherande tänkande står att nå, att det derigenom
vunna fastmer står i strid mot sjelfva begreppet af ett absolute va-
rande. Och vi hafva härmed för vidare och i direct form positivt
fullföljd utveckling af vårt ämne vunnit en lämplig utgångspunkt.
Flera sådana äro, äfven i historiskt hänseende, tviivelsutan möjliga.
Här uppstår frågan, att under förutsättning af det i vår tid, dess
vetenskapliga bildning och behof närmast gifna finna den genaste vä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
