Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 Sigurd Kibbing.
betraktelser begagnade såsom utgångspunkt: den Herbartska. Hvad
som utgör den Herbartska åsigtens starka sida och, synnerligen mot
den med densamma samtidiga, herrskande philosophiens halfempiriska
tendenser, ger den en stor betydelse, är en, redan fran systemets be-
gynnelsepunkt ned full evidens utförd och, åtminstone inom dess för-
sta och allmänt ontologiska del, conseqvent qvarhallen distinction
mellan väsendtligt och absolut samt phanonment och relativt vara.
Deremot har Ilerbart vid den rationella standpunkt, som härigenom
framstär såsom den enda philosophiskt möjliga och berättigade, icke
ansctt idealismen utgöra vare sig en nödvändig följd af rationalismen,
eller ett oundgängligt vilkor för dess genomförande. Fastmer har han
uttryckligen protesterat mot det rationella vara’ts bestämmande vare
sig såsom tänkande subject, eller system af begrepp, dertill, enligt
hvad hans argumenter mot idealismen otvetydigt visa, föranledd
eller förledd af den, atminstone i dess principer, psychologiskt-
empiriska rigtning och form, hvari denoa asigt af sina sednaste för-
fäktare blifvit uppfattad. Pa detta sätt ater och af skäl, hvilka
straxt nedanföre skola antydas, kan den Herbartska speculatioven
rätteligen endast betecknas sasom en realistisk rationalism, — skulle
ock ett sadant uttryck, hvad vi ej vilja neka, synas i och för sig
innebära en motsägelse. I största allmänhet skulle man konna an-
gifva det egendomliga i denna standpunkt af speculation sa, att den
utgar från eller atminstone leder till antagandet af en skilnad mellan
omfanget af begreppen om sinnlig och om kroppslig realitet, så att
den sednare liksom sträckte sig längre än den förra. Föröfrigt är
denna standpunkt, såsom bekant, inom vetenskapens historia ej något
uteslutande egendomligt för Herbart. Da emellertid alla andra former,
under hvilka den framträdt, tillika varit strängt pantheistiska, sa äro
desamma, i den omfattning sådant för vart ändamal är oundgängligen
nödvändigt, bedömda i och med de ofvan vid den pantheistiska verlds-
asigten i allmänhet gjorda critiska anmärkningarne, om sådant ocksa
skett från en i nagon man annan synpunkt än den genom det sednast
sagda antydda; — hvadan ock lämpligast synts, att här med nagra ord
specielt på Herbartianismen rigta uppmärksamheten. Hvad som för
denna är chbarakteristiskt, är, att den, lika mycket som mot empirismen,
också är rigtad mot pantheismen och till full tydlighet ådagalagt, att
såvida man ej, med denna åsigt, antingen ville stanna vid ett, ge-
nom sjelfva sin charakter af abstract, overkligt och relativt såsom det
varande, eller ock, vid dess successiva determinerande, i applica-
tionen skall återkomma till empirism, måste det sannt varande sättas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
